Virrvarr

såhär sent sagt.

2011-08-25T13:12:00.000+02:00

VÄLDIGT jättesent sagt!
men jag har bytt bloggadress, numera hittar ni mig på:
frejaruth.blogspot.com

och även ibland på
natten.tumblr.com

filmregissör

2011-05-01T19:06:00.000+02:00

åh. jag hittade denna här i någon gammal mapp på datorn. den får min lätt besvikna smått sura själ att le helt från insidan. vi gjorde en film som hette ofula. rebecka spelade någon randon snubbe som var cool och som jag inte minns namnet på. vi gick i åttan. heja heja!

stockholm och våren

2011-04-20T23:48:00.000+02:00

har fortfarande inte packat färdigt. men jag tog tag i mitt kameraminneskort och slet ur alla gamla bilder från det, för att få plats med st petersburg istället. så då hittade jag dessa. det var mars. sol. stockholm. joffan. glass.
kort sagt: FINT.

som man ser ut när man borde packa. men inte gör det.

2011-04-20T19:04:00.000+02:00

jag åker till ryssland i morgon. das vedanya!

123456789

2011-04-18T12:28:00.000+02:00

HEJE.
eftersom det är supervår och jag odlar fräknar och eftersom jag, elin och rebecka satt ute och grillade igårkväll gör jag såhär:

jag åt frukost ute idag

2011-04-15T10:15:00.000+02:00

shooooo. har ringt och sjukanmält mig för att jag idag ska ha pluggmaraton med mig själv. det går faktiskt! ville bara säga det. och så kan jag få passa på att tipsa om min nya favoritblogg också. den heter jennyfermaria och skrivs av en jennyfer och av en maria. ungefär såhär fint brukar det vara där:

och ni klickar här alltså för att ta er dit

SPANSKA A

2011-04-13T19:34:00.000+02:00

nejmen hejmen!

har precis anmält mig till universitetskurser och grejer inför hösten. spanska A är mitt förstaalternativ. inte för att jag tänker plugga då. det orkar jag verkligen inte. är så himla spralligt stolt över mig själv för att jag lyckats med just detta fenomen idag dock. en sida ungefär har jag lyckats skriva ihop! och det är STORT. så plugga i höst känns inte som en superhit. men som ett skyddsnät ändå. ett skyddsnät som säger "hola, voy a ayudarle con tus problemas" eller nåt sånt. inte vet väl jag hur man snackar español längre. det var över två år sen jag sprang över den geggiga åkern mot GUC sist för en spanskalektion med vår allas ack så skäggige roberto. men i alla fall. ett skyddsnät mot arbetslöshet.

om snart ska jag ut och jogga! så jag borde räta ut min rygg och bege mig in i joggingkläderna, sedan ut på gatan.

i morgon väntar kliva upp skitatidigt och hungra ihjäl mig på bussen för att sen äta hotellfrukost. HEJA TORSDAGEN! <3

sverigesradiopunktsesnedstreckp3

2011-04-13T14:19:00.000+02:00

baaaah. detta är mitt 499onde inlägg. med utkast och sånt tjaffs också i och för sig. till exempel så ligger det en påbörjad lista över saker som alltid får mig att skratta någonstans bland mina utkast. väntar på att få färdiggöras.
för tillfället sitter jag på biblioteket. försöker hitta någon vettig källa som kan förklara för mig hur det nutida politiska läget i nepal ser ut egentligen. går sådär.
har fått skynda mig för tredje gången denna veckan till morgonbussen. tycks liksom inte kunna ta mig ur sängen i tid. vill mest ligga kvar och vara ynklig. lyssna lite på radio.
JAAA. nu funkar det att lyssna på p3 på min dator igen!
äsch usch. är liksom inne i en skriva-trista-och-oengagerade-inlägg-period. har massa fina bilder i min kamera. både på stockholms soliga gator och på mitt och joffans dansande. men de gör som alla de där idéerna i mitt huvud. idéer om att lära mig hdr-foto, om att styra ihop en grillning med klassen, måla ett självporträtt, jogga runt sjön, övningsköra.
de ligger liksom kvar.
hejdåhej!

femtiotvå

2011-04-10T20:37:00.002+02:00

jag ville bara säga att tiden just nu är väldigt fin. hektiskt förvisso. men just denna söndag känner jag att hoppet om att läxor och annat tjaffs nog klarar av att göra sig självt är stort. jag tar studenten om 52 dagar. idag kom jag fram till vad jag vill servera för mat på min mottagning.
äsch haha. jag har egentligen inget intressant alls att säga. så jag ska sluta låtsas som att det är så. jag känner mig kär, och liksom lite ömtålig. glad som bara den. förväntansfull och susig i huvudet.
bara så ni vet.

det är jobbigt att vara 12

2011-04-04T22:06:00.000+02:00

Hej hopp i djungeln!
jag har tittat på tvprogram om utrotningshotade djur ikväll. men då jag insåg att det mestadels handalde om den solbrända tjocka gubben med onormal ansiktsform som var programledare gick jag och la mig istället. eller åtminstone var det tanken, för två timmar sedan.
ledet av de tusen saker som ska göras jublade nämligen högt. skrek och härjade. så jag tog tag i den sak som kändes minst påfrestande för kräkreflexerna mina. nämligen affischgörande till Körshowen vi ska ha. så nu är en sak klar!
bara ungefär 8 skolämnen att få bra betyg i, femhundra sommarjobb att söka, personliga brev att skriva, studentmottagning att planera och annat syssel att göra.
hualigen. i-landsproblem är ändå rätt fina problem. även om nu sakerna jag borde göra förökar sig lite väl snabbt.
men nu tänker jag sova ändå. på riktigt. så att jag orkar packa min väska med saker i morgon. hejhå hejdå.

jagjagjagjagajagajagagagajjagagajajgag,

2011-04-02T20:58:00.000+02:00

hej heja heja hej.
det är lördag kväll. jag sitter hemma och lyssnar på radio utan att riktigt lyssna alls på vad gubben som pratar säger. något om ett sjukhus tydligen. jag känner mig lite obeskrivlig. om jag hade varit piggare hade jag varit rastlös, men nu är jag bara obeskrivlig. har ful frisyr och en alienväckarklocka som lyser blått i ögonen på mig. vill få hejdåpussas i trappuppgångar. kan inte dansa till enformigt technodunk. blir bakis av att dricka en liten liten öl. undrar hur jag ska kunna få bra betyg utan att anstränga mig. har haft på mig sovtröja hela dagen och känner att det är HELTOKEJ.
i och för sig har jag inte alls haft sovtröja på mig hela dagen. jag har ju jobbat i sju hela timmar också. slitit med att göra kaffe och lägga upp lasagner. med den där lilla bakiskänslan snurrandes bakom hjärnan. förstår verkligen inte. hur klen har min kropp sökt tillstånd för att få vara?
i vilket fall som. tänkte avsluta med en lycklig liten sammanfattning. så som jag har en tendens att råka göra. fast äh.
1. så som jag är nu existerar ej sammanfattningar.
2. allt är faktiskt okej.
(så gjorde jag det ändå)
pushej

havregrynsgröt

2011-04-01T16:41:00.001+02:00

hejhej. jag känner mig lite uä för tillfället. men liksom. mitt hår är långt och fint och jag tar studenten om 62 dagar ungifär. jag ska ikväll dansa i gravidklänning och sedan översova på soffa. så jag måste liksom slänga ner lite nödvändigheter och snart bege mig.

med sol

2011-03-23T22:23:00.000+01:00

alltså "#%TGF¤4rgtgn.
jag insåg att jag i morgon ska hålla ett fyraminuterstal på engelska. jo tjena. uh. känner mig lite kvällsbitter. så jag redigerade lite bilder. från i söndags. när jag och joffan var på beyond retro och lyssnade på gitarrspel och sång. tittade in i kristian anttilas nacke gjorde vi också.
men här är i alla fall petter seander med gitarr.

att hålla tristessen i handen

2011-03-16T19:51:00.000+01:00

det känns bra. i morgon hänger jag på ekokaféet. kanske gör någon kaffe, serverar någon kaka. på köpet får jag en slant eller två. det vill säga. min praktik är slut. sista dagen var idag. men jag jobba skall. lite i alla fall. (så. avslut med rim liksom.)

mjukisbyxa vs mjukosttältet

2011-03-04T13:38:00.000+01:00

ut ur datorns högtalare åmar sig danny. eller rättare sagt, hans klämtjäcka röst - indaclaaabhhh - och det gillas ju. verkligen. otroligt. spotifyreklam, mmmhhhhh.

annars så har jag en rastlöshet i min kropp som heter duga! är sugen på att titta på film, spela gitarr, rita, äta, fota, sminka mig, duscha (dock kanske inte i den ordningen), promenada lite till, dansa och sjunga. men. som om jag gör nåt av detta. nepp. spelade lite gitarr. tänkte titta på film. tog fram lite mozzarella för att göra mig en omelett. slängde ett av mina ögon på min systemkamera.

la tillbaka gitarren i en soffa. eftersom den skrållade så, och jag inte sjöng så fint som jag ville.

kan

1. inte bestämma mig för vilken film jag vill se.

2. bara tänka på hur mycket jag hinner göra om jag INTE tittar på film.

lämnade mozzarellan på köksbänken. där den än ligger kvar och svettas.

tog upp mitt öga från systemkameran och lät den stå kvar på min gröna byrå och damma. jag vill skapa. men. mest för att skapa och kunna säga TITTA VAD JAG HAR GJORT. och då blir det aldrig något. men nu tänker jag duscha. vet av erfarenhet att det brukar bli bättre av att klä på sig lite kläder som inte får en att känna sig som en luffare.

hejdå tjocktå.

e-ni-tre-ni

2011-03-04T10:43:00.000+01:00

insåg igårkväll att vår scanner fungerar. trots allt. även om det kanske inte är världens bästa scanner, så är det ju ändå en scanner. heja!
nu ska jag klä på mig kläder anpassade för jogging. sen ska jag och elin bege oss ut i den kalla luften på årets första joggingtur. heja!

nyvakenhet

2011-03-04T10:16:00.000+01:00

hejjj. det är fredag och jag är ledig. det är en sån bra kombo att jag faktiskt kan bjuda på nio nyvakna bilder på mig själv iklädd världens skönaste fleecetröja. ikväll ska jag träffa ebba och hannah och äta mat och skaka rumpa. och lyssna på lite musik på ekokaféet, eftersom jag sakta men säkert börjar växa ihop med det fina stället.

lyssna på detta förresten.

pushej

ett godnattleende

2011-03-01T23:25:00.000+01:00

här ni får innan jag somnar också.
GNATT

ett litet klagoinlägg

2011-03-01T22:51:00.000+01:00

sitter här utan byxor och ångrar att jag bestämde mig för att börja städa mitt rum just ikväll. varför skulle jag snabbt slita undan de mer än tre veckors gamla lakanen och trycka ner dem i tvättkorgen, tillsammans med ett lock av kläder som legat över mitt golv? varför! för nu vill jag bara skyffla undan allt som ligger på min säng till golvets trygga yta igen. sen vill jag springa ner, och försöka undvika fönster, och göra mig några mackor och kanske lite varm choklad. och sen vill jag lägga mig i en brytabenenhög och äta dessa mackor. ja tackkkk.
men nehejnejdå.
1 gång förut har jag sovit utan lakan. ungefär samma senario som nu. fast istället för lat var jag SKITARG. och det fungerar inte att fixa sängen med lakan och grejer när man är SKITARG och bara vill gråta tills sömnen stoppar ilsketårarna. så då kastade jag de sakerna som låg på min säng, som skulle prydligt placeras i lådor, in i närmsta vägg. sedan kastade jag mig själv, bestämt, ner i den lakanfattiga sängen och somnade. vaknade något besvärad. känns som att evig smuts fastnat på täcket och kuddarna och så, när man sovit utan lakan. så det fungerar ejjj att latskyffla undan allt och strunta i att bädda. hua.
annars så har jag så mycket som cirkulerar i mitt huvud. åhhhh. så därför känner jag att jag måste skriva ett litet klagoinlägg om hur miserabelt det är med mig. jag måste fixa med massa. och just nu känns det som att det är så mycket massa att jag glömt allt. ha!
nejmen. ja. inte vet jag. mars är här nu i alla fall. vilket gjorde att jag struntade i tröja under min ständigt mat-osiga jacka idag. så jag har frusit. men våren borde komma snart JA JA JA.
men. klag åsido.
jag lyckades i alla fall plugga lite ikväll. och livet är rätt fint ändå. trivs bra på ekokaféet. är på rätt sida av vintern. det finns massa bra skivsläpp framöver. och nu tänker jag äta mackor mmmm.

snälla skynda dig

2011-02-28T00:10:00.001+01:00

klockan är en minut i tolv. alltså är det alldeles sista andetaget innan den sista februari. sen är det bara en liten dag kvar, innan mars alltså.
jag längtar så mycket efter våren. så mycket att jag måste spänna mina fötter till sendrags-gränsen ibland. så mycket att jag, när jag ser sommar på tvn, inte kan låta bli att kasta en ond mordisk blick på snön utanför vardagsrumsfönstret.
för jag vill slaska fram och försöka undvika genomblöta fötter, vill dricka varm choklad utomhus med solen i ögonen, vill slänga min äckliga vinterjacka dit pepparn växer.
ja. ungefär så. min söndag har sipprat mellan fingrarna på mig. sömnen villade bort den. vaknade klockan ett. har fortfarande varken städat mitt rum eller börjat på alla läxor jag fått under praktiken.
men vi tar och tänker på det sen va. det har gått mer än en minut sedan jag började skriva detta inlägg nu. vilket betyder att det nu hunnit bli den 28 februari. vilket betyder att det bara är en dag kvar. till månaden som ge mig våren skall.

hannah och jag. 14 MARS 2010.

självporträtt och hejdå februari nu tack!

2011-02-27T20:34:00.000+01:00

igår

2011-02-27T18:59:00.004+01:00

hade en väldigt intensiv lördag. spinning, märsta, tågresor, diskussion med alkis, gitarrspelande, sjungande, dansande, skrattande, tekoppar, livemusik, louise, louises vänner, middag, godis, vårsol och kramar cirkulerade omkring och gjorde min lördag väldigt lyckad. hur som haver. avslutade igårdagen med en stunds tedrickande och musiklyssnande på ekocaféet och en stunds dansande och skrattande på kalas:

ett litet p.s:
diskussionen med alkisen. jag åkte tåg hem från märsta och då slog en man som luktade aningen alkohol sig ner bredvid mig. sa "kan man sätta sig här med två läckra ladies eller? en yngre och en lite äldre" hon som satt mittemot mig drog en jag-sover-väldigt-djupt-och-hör-inget-pose (trots att hon pratat med mig en sekund tidigare). så det blev liksom inget svar. han sa "haha. eller hur??" frågade sedan om vi var från uppsala. hon mitt emot mig sov väldigt bestämt så jag svarade och där var det igång. han pratade ständigt. jag behövde knappt säga mer än mmm. ja. visst.
ganska kul ändå. plötsligt diskuterade vi homosexualitet och kvinnligt/manligt. han sa också åt mig att åka till borlänge och festa. för det var minsann riktigt kul! och vilken tur då. för jag åker nämligen till borlänge om två små veckor. hejdå!

februari. sluta bita mig.

2011-02-14T20:36:00.000+01:00

februari är slitsamt. speciellt när vädret är det enda alla kan prata om hela tiden. när minusgraderna är alldeles för många. överallt liksom. infiltrerar i alla mina meningar. hörs på alla de tänkbara platser. biter mig i kinderna. kittlar våldsamt i min näsa. bildar imma på kafegästers glasögon. tar huvudrollen i väderleksrapporterna.
jag ritade något. mest för att det var längesen. mest för att de tomma sidorna i min lilla skissbok från indiska fortfarande är många. mest för att få tiden att gå. för att få minusgraderna att åka någon annanstans. för att det ska få bli vår.

se attraktiv ut. nej, attraktiv!

2011-02-13T18:30:00.001+01:00

frukost är det bästa jag vet. och eftersom frukostbilder är en fin bloggtrend tänkte jag haka på. här är min söndagsfrukost:

bestående av en kopp te (indiskas julte. haha. underbart gott!), ett glas nyponsoppa, en tallrik jorgubbsyogurt och två brie/tomat/sallads mackor. mmm!
som sidorätt såg jag I Rymden Finns Inga Känslor. och ryktena stämmer. fina fina fina fina film!!

"får jag ta ett foto på dig, till min bror? se attraktiv ut. nej, ATTRAKTIV!"

annars så borde jag självklart plugga. men (ännu mer självklart) vill jag inte. jag vill bara få kunna sitta här och lukta på de vackra blommorna. ungifer. eller på matdofterna som klättrar upp för trappan. jag får ugnspotatis och falafel till middag. så jag är en glad freja.

såg förutom i rymden finns inga känslor även Life is beautiful idag. också väldigt bra film, jepp jepp! i morgon ska jag göra ett reklamblad åt eko-kaféet, för en föreläsning de ska ha. eller hur det nu var. det är så mycket att ta in att min hjärna svämmar över lite mellan varven. eller rättare sagt: hela tiden.

hejs!

is is is

2011-02-13T17:10:00.000+01:00

två snabbfotade bilder med mammas mobil från det där ståhejet som var i uppsalas stadspark igår. isfestival tydligen. de hade gratis bullar. jag åt tre stycken.
lägg förresten gärna märke till den lilla killen som sitter bredvid skulpturen och knaprar på en isbit (från en annan skulptur?). mums!

ensåndärfuldag!♥

2011-02-12T23:11:00.000+01:00

känner mig som att någon tjockis har satt sig på mitt ansikte. så himla mosad. ser liksom inte frisk ut. men det är okej. jag luktar moringa. har fått en fin vän av louise. hildur är namnet på denna röda sak. som jag tänker bära omkring på jämt från och med ikväll.

har du tagit prästens sko, prästens ko, prästenko? ja eller nej? NEJ

2011-02-12T18:03:00.000+01:00

har nu överlevt en hel vecka på min praktik. tror att jag ska klara resten också va. hepp!
borde ta tag i min lördag förresten. även om jag både köpt jättefina skor, tränat och varit lite på isfestival denna dag så finns det fortfarande skypemöten att hålla och samhällskunskapsuppsatser att skriva. VARFÖR?
jaja. kvällen har i alla fall en fin profetia. ska hem (I think) till rebecka med louise. sen ska vi titta på bilder. från los egyptos och el etiopien. eftersom de båda fått resa på sistone. jag får nöja mig med att titta på bilder. och lyssna på när mamma och felix pratar om indien. och självklart: räkna ner till den 21 april.
för den 21 april = st petersburg!

cirkel, sicksack, streck

2011-02-08T18:38:00.001+01:00

dag numero dos överlevd! så jag sitter i min säng och spanar ut över mitt rum som börjar få tillbaka alla sina 6 ytor. golvet har börjat kämpa sig fram nämligen. lyssnar dessutom på när danielel sjunger superfort.

Lunes/Måndag/Monday

2011-02-07T19:36:00.000+01:00

utanför mitt fönster hördes just grisskrik a la pubertal kille. alltid lika trevligt.
i vilket fall som. jag känner mig aningen mörbultad. är jättetrött. verkligen. både i huvudet och i benen. känner mig liksom lite, manglad. men ändå känns det bra. jag har överlevt första praktikdagen. kommer ihåg en hel del namn på kollegor ändå. minns lite färre namn på olika kaffesorter. har fått stå i kassan och har fått skumma mjölk. känner mig lite som en vilset barn. som rymt hemifrån och tagit över ett kafe. typ. men som är glad över sitt beslut!

på sistone ggr 4

2011-02-06T19:46:00.001+01:00

1. jag igårkväll innan bussfärd och pub.
2. min nya kärlek. body shops moringa body milk.
3. mitt så kallade rum. som mera är en evig röra. städa jag ska göra mig ett försök till. snart.
4. min finaste hatt! fick den för fyra dagar sen. jag vill ha dagen då den ska användas här i min famn.

jag kan simma ändå

2011-02-06T13:37:00.000+01:00

igårkvällen. åh. tack till björklingebussen och tack till fin vän. tack till uppsalas gator och till mackbacken mitt i natten. såhär alltså:
jag och rebecka hade hört det ryktas om live-musik på ekokaféet och tänkte att varför inte bege oss dit? vi bestämde oss för niobussen. som jag faktiskt inte behövde springa till ändå. bara gå väldigt snabbt. när jag stod där och väntade på bussen (efter att ha skrapat bort frosten från busstidtabellen för att kolla att bussen verkligen gick 21.05 eftersom det var så ekande tomt vid hållplatsen.) dök filip upp. vi babblade på om jagvetintevad. kom sedan fram till att jag, rebecka, filip och henrik kunde ju faktiskt slå ihop våra äventyr.
så. vi gick först till ekokaféet och glodde in. mötte upp två till från min skola på vägen. ekokaféet såg inte alltför lockande ut, så vi begav oss till pitchers istället. satt där och pratade strunt och ostrunt. skrattade. typ så.
kvällen slutade med att jag skrattade mig sista vägen hem (nerför mackbacken). glömde till och med bort att frysa om mina zebraben.

förresten. hur kan det komma sig att jag blir nostalgisk av att känna lukten av stekt korv? även om det nog var mer än ett år sen jag åt korv så tycker jag inte att någon nostalgi borde uppdaga sig. hm. min halvvegetarianhet fortsätter, på något vis.

sång i natten

2011-02-06T01:18:00.000+01:00

en liten låt i en liten natt. titta tack.

chokladpudding a la coolt gäng

2011-02-05T20:55:00.000+01:00

öh heeej
ska om någon minut springa (nej. jag tänker nog gå.) mot bussen. jag passar på att försöka vara tidsoptimist, vilket alltid fungerar lika dåligt.
men. jag, amanda, emma, klas och dennis var hemma hos amanda i onsdags och proppade i oss chokladpudding. och vi är så fina. så tidsoptimismen behövs här! (för att bilderna måste upp NU alltså.)

KEBABPIZZA

2011-02-05T19:21:00.000+01:00

känner mig skyldig mig själv att för en gångs skull försöka sätta ord på saker. på tankar och känslor och inre uppror och framtida äventyr. på glädjen och på osäkerheten. på hur mina fötter ständigt placerar sig lite snett inåt. på hur matsalsluften alltid är så kall på förmiddagarna.

jag sitter på mitt rum i min säng och tänker på chips. ja. har gymmat lite idag. så jag förtjänar lite chips! ska dunsa ner för trappen snart och slänga in några nävar i min lilla mun.

tänker också på mitt ständiga humör. som ändå betett sig bra på sistone. men som ändå är så. underligt. helt plötsligt tar det sig en u-sväng och brummar iväg. lämnar mig i ett litet avgasmoln där jag får stå och hosta. inte riktigt okej känner jag. och praktiken börjar om två dagar. jag är lite rädd för det här humöret då. att det ska få mig att ställa mig i ett hörn och till och med bli rädd för väggarna som möts just där. vilket inte får hända. så jag för inre dialoger. ibland. säger åt mig själv att

1. jag klarar ju det här. och jag vet ju det.

2. om jag ändå skulle oklara nåt så får jag inte betalt. så länge jag inte råkar elda upp en miljon eller kasta en stekpanna i huvudet på en kund så är det ju faktiskt ingen fara.

3. så. sluta tänk så mycket nu. för det stavas: d e t l ö s e r s i g.

för övrigt så är det ekokaféet jag ska ha praktik på. och det känns bra.

och för övrigt så håller vi allihopa tummarna nu för vimeo. för jag har en liten video jag vill lägga upp.

nu ska jag äta chips!

finfredag hej hej hej

2011-01-29T00:19:00.000+01:00

att bo i stan är så himla fint. jag går omkring och är lycklig mest hela tiden. över att det tar fem minuter hem med buss. över att jag får laga mat själv. över att jag får dammsuga alldeles när jag själv vill. åh. så. att bo-vakta min farmors lägenhet är ganska jättebäst. synd att det bara är en vecka kvar.
idag har jag varit på it-konferens och lyssnat på googlemänniskor prata om google och på tele2tant prata snabbt. rättså intressant. jag ritade lite. så, min dag lite i ritform sådär:

snedlugg jaoo

2011-01-23T02:08:00.000+01:00

hej. det är efter mitt i natten. vardagsrumsbordet i min farmors lägenhets pryds av chips, dipp och godisskolar. min mun är fylld av törst. jag har ögonlock som får mina ögon att svida.
något i den stilen.
ville bara säga att öööööööööhhhhhhhh eeeeeeeeehhhhh. hej!
jag är trött och jag ska gå och lägga mig. jag vill träffa viss person. men tvivlar starkt på att det kommer ske.
hejs!

londonlondonlondonHEY

2011-01-18T21:26:00.000+01:00

sitter i farmors lägenhet och lyssnar på den tickande klockan. redigerar bilder från london. som snart ska skickas mot framkallning. några fina:

Leicester sqaure. himla fint och folkfyllt.

brighton. (och gubben på bilden ramlade sedan efter att jag tagit bilden. utan att skada sig då.)

Camden town med Camden market.

jag i shoppar(och fotar)tagen

joffan och en guiness. hotellets lilla pub.

äcklig pubtoalett (the rocket i kings cross) med fin hjärtspegel.

sötjoffan i brighton på hove park café (där jag en gång i min femtonårsålder sommarjobbade.)

sture i en väska

2011-01-16T21:40:00.000+01:00

jag är hemkommen och väl överlevd från borlänge. har ätit överviktighetsvarning-mycket kakor och godis. har sovit väldigt omvänt. pratat så att mina lungor nästan trillat ur.
just nu håller jag på att packa, eftersom jag och sara i morgon flyttar in i vår farmors lägenhet, eftersom vår farmor åker till canarieöarna i en hel hög med dagar. vilket innebär att det kommer gå fortare för mig att gå till uppsala stad än vad det gör att åka buss för tillfället. vi har handlat mat för 971 kronor idag och fyllt farmors kyl och frys så pass mycket att hon nästan inte kunde sluta skratta. fast ändå saknar jag borlänge lite. eller rättare sagt: joakim och linn. och att sitta och prata tills man inser att klockan är 6 på morgonen och att man nog borde gå hem ändå.

sture i väska, tjo!

nästa hedemora och därefter borlänge typ eller hur det nu är liksoooåååeeeoom.

2011-01-13T22:35:00.000+01:00

hihi hej. jag tar mitt nästan färdigpackade pick på axeln i morgon och hoppar på ett tåg 14.26 och åker mot borlänge. känns otroligt bra! att äntligen få träffa linn. att äntligen på träffa joakim. att äntligen få andas borlängisk luft. att äntligen få springa upp och ner i trapporna i linns hus.
jag har fått en stor käftsmäll av skolstarten känner jag. UF-företagande och videoproduktionande får mig att vilja sova mest hela tiden. gärna med p3 i bakgrunden. gärna med alldeles för många uppätna mackor framför mig. och självklart en hel hög med kommande-vårshowenlåtar i huvudet.
NU gäller det dock för mig att rusa ner för trappen. bre lite mackor. prata lite med sara. äta dessa mackor. sluta felstava allting (backor i stället för mackor och mes istället för med). avsluta detta fisinlägg och sedan SOVAAA. för att sedan vakna och kliva in i min fredagsskrud. HIHI HEJS!

prinsessa

2011-01-10T21:28:00.000+01:00

hemkommen från en hel helgs sjungande, teaterlekande och mysande. har lykke lis låt dance dance dance tyst ekandes i huvudet, men i stället för just dance dance dance så hörs orden trött trött trött.
körläger är fina grejer det, jepp jepp!
här är en annan fin sak att upptäcka såhär när man känner sig lite ledsen över jullovets sista chipsätande minuter:

av freja juli -99

2011-01-08T00:07:00.002+01:00

min pappa och min mamma. lägg gärna märke till att jag nästan skrivit parpa. och att pappas näshål sitter ovanpå näsan. hihi.

2010 2:a 1/2:an

2011-01-07T01:18:00.000+01:00

Okej, fortsättningen av mitt makalösa tvåtusentio då! får jag lov att presentera Juli, Augusti, September, Oktober, November och December:
(missat första halvan? klicka här!)

Juli
Juli började, som sagt, med en bilfärd direkt från värmlands myggiga skogar mot borlänge. mot peace and love. mot sveriges största festival.

och ingen tvekan om saken, att det var stort inte. jag kan nog inte ens fatta själv hur många ölburkar vi plockade på campingen. iklädda våra skrikgröna städtröjor. nämligen så jobbade linn, jag och linns mamma på peace and love. festivalens temadagar fördrev vi med att plocka, kratta, slänga, tömma, plocka, plocka, plocka ölburkar. aningen fruktansvärt. men sen, började det hela...

Jag dansade, skrattade, skrek, busade, sprang, gick, hoppade, grät och sov nästan ingenting mig igenom min mest festivaliga festival någonsin. somnade om kvällarna med slitna hälsenor och diverse blåmärken efter publikknuffande. Vaknade på mornarna och hade träningsvärk i min mage. av allt skratt och skrik. kan ni förstå.

de allra finaste stunderna på peace and love var bland annat när jag och linn var trötta i natten. satt och lyssnade på thomas di leva och plötsligt dök en jättegullig och pladdrig kille upp. satte sig mitt emot oss och pratade om sig själv i säkert 15 minuter. jimmie hette han. när jag och världens bästa joakim äventyrade omkring. köpte bögcider på ica. åt pecannötglass. återfann min favoritGBglass. stod längst fram på johnossi. drack vin på lugna campingen.

roligast var hela sista natten, som kanske mer ska beskrivas som störd. verkligen störd. jag klättrade omkring i nerkissade bajamajor, somnade vid staket i morgonsolen, kletade ravioli på främlings ben, blev utskälld av arg säkerhetsvakt eftersom att joakim(!) kastat en brödbulle på honom, höll på att spy när en svettig kille kom ut ur sitt tält och luktade ost, åt kakor till frukost, för ullis sista pengar och skrattade så våldsamt att vi slog våra huvuden i bordet. men allmänt, så hade jag och ullis väldigt många tamigtillbakatillsjuanstunder. otroligt fint! döpte den bästa bajamajan till majsen, dansade oss supersmexiga till the kooks, lagade mat med grus i, hade svårt att hinna till bajamajorna och var otroligt vackra i min sönderregnade hatt.

men ja. det går liksom inte att vettigt förklara. peace and love skulle behöva en hel blogg för sig. tiotusen inlägg är nog inte ens tillräckligt.

sedan efter peace and love. efter att ha varit vaken hela sista festivalnatten och härjat omkring alldeles för mycket. somnat bredvid ett staket klockan sju på morgonen, med solen i ögonen och tyckt att världen är riktigt fin ändå. efter att ha återfunnit en viss joakim som försvann någonstans i sin whiskydimma. då var det dags att åka hem.
kom hem. var chockad över ett normalt samhälle med fräscha toaletter och tystnad. hängde en del i uppsala. plaskade omkring i björklingesjöng.

laddade inför gotland. laddade inför emmaboda genom att tälta på vår tomt med louise.
datumet blev den 10e juli. dagen D. vi åkte till gotland. hela feta släkten plus carl, emil, katarina och olle.

14 fina dagar. 14 fina personer. 1 endaste hus. 1 stort hav.
gotland var helt underbart, men ändå kunde jag inte låta bli att tänka på emmaboda. emmaboda. emmaboda. sommarens största seframemothet.
Augusti

åkte mot kalmar i slutet av juli. kom fram till emmaboda efter att ha åkt på ett tåg fullproppat av sovsäckar och indiemänniskor i slutet av juli. slog upp ett tält (mitt på en massa rötter) i en regnig och mörk festivalnatt i slutet av juli. mellan 28 juli och 1 augusti var jag och louise i de småländska skogarna och dansade oss leriga om fötterna och trötta i kropparna. jag vet inte riktigt om jag kommer klara av att berätta om emmaboda utan att låta alltför misserabel. kan vara ärlig och säga att jag fick mitt hjärta krossat. men. hade det absolut inte bara sorgligt. även om det var så det kändes precis de veckor efter jag kommit hem. nu vet jag att jag hade det fint ändå. vet att:
- louise och jag sprang fram och tillbaka, fram och tillbaka tillsammans med hela stora HOFFMEISTROpubliken.
- vi pratade med oräknebart antal främlingar.
- jag dansade så vilt mitt i natten till DJ FEADZ att jag är förundrad över att jag inte fick en hjärnskakning.
- louise och jag satt och filosoferade på vår tänkarsten, tills louise fick pussas lite med herr rosévin.
- alice och jag hade det väldigt roligt när vi sprang omkring till olika camp och dansade.
- jag njöt av min första leverpastej på LÅNG tid, som den halvvegetarian jag är.
- vi var otroligt duktiga på att bygga regnskydd till vårat tält.
- louise och jag skrattade i vårt tält om kvällarna och drack vin.
- jag köpte ett stycke emmabodatröja av ett stycke främling.
- jag levde i min mammas röda fina regnjacka.

när det väl var dags att åka hem satt vi på emmabodas tågstation och åt chips. hade lämnat campingens röra bakom oss. hade pratat med fina lissy dancefloor disaster påvägen dit.
louise tog bussen hem till uppsala. jag däremot fick inte åka hem riktigt än. tog tåget till göteborg. åt chips på vägen och återuppstod bit för bit.
kom till göteborgs station. satt i väntesalen. väntade. på ett väldigt fint gäng! nämligen: hannah, gabbi, ellen, lovisa och felix! vi sex var därefter ute i göteborgs skärgård, på tjörnekalv i hannahs släkts lilla fina sommarstuga i några dagar.

Felix Lidéris bild. jag har nämligen lyckats slarva bort mitt lilla SDkort som jag hade i tjörnekalv.

åt massa god mat. vände duktigt på dygnen. pratade. badade (flydde från magneter). åkte båt. klättrade på klipporna. gick vilse (gabbi ellen och jag) i klipprona och vandrade omkring en hel timme extra.
det var väldigt väldigt fint.
sedan åkte vi hogwartsexpress hem.
efter att jag kommit hem från tjörnekalv vilade jag ut för första gången på länge. isolerade mig lite från omvärlden. vallfärdade till onoff och lämnade in min kamera som gick sönder på peace and love, och succé! jag fick den lagad. till det superbilliga priset noll kronor.

sista sommarlovsveckorna passade jag på att njuta. var hemma och badade. sov länge. åt god frukost. umgicks med folk. bokade biljetter till självaste OSKAR LINNROS.
sommarlovets näst sista dag, på min systers födelsedag, bar det av mot stockholm och mosebacke för mig, joffan och carl.

en otroligt fin oskar sjöng ut vårat sommarlov. vilket knöt ihop sommarlovssäcken väldigt bra. det krossade hjärtat började banka igen. jag försökte se det fina med att ändå ha fått vara kär. det gick bra. i samma takt som att skolan började. trean började. tastudentenårskursen.
jag hade faktiskt glömt bort hur underbar min klass är. sprang omkring och skrattade på rasterna i två veckor. förundrades över nya dåliga lärare. över någon bra också. men framförallt: räknade ner till slutet på min omyndighet.
den 30 augusti anlände. mina 17 år bortlände. jag fick miljontals grattiskramar. hade drömt natten innan att alla glömt min födelsedag, men icke då! var otroligt glad hela dagen. fick soppa till middag. och muminmugg i present.

September
den första september invigdes min användning av leg på krogen. vakten tittade lite misstänksamt på mig, men fick sedan gå in, trots den lilla rädda 14åringen som syns på mitt leg. var med rebecka, valle, crills, dennis, freddey och pontus och fredrik. hade det så himla kul. dansade med rebecka, i dennis keps. skrattade väldigt mycket. drack 20kronorscider. råkade duktigt förolämpa fredrik lite.

sedan gav vi oss ut till natten. mina klasskamrater hoppade omkring och sprang. vi hann slå oss ner på skeppet innan klockan slog sistabussenhem.
september var min officiella kaosmånad. hade precis innan sommaren fått reda på att jag skulle åka till tjeckien. och precis innan det hade jag och joffan bokat våra londonbiljetter. jag köpte en systemkamera för att kunna dokumentera. jag och joffan hade fin födelsedagsmiddag

rebecka jörtsö bakom min nya systemkamera. glad linn. glad felix. kittlad freja.

linn var här på besök. det var fortfarande lite sommar kvar i luften. fast ändå mest höst.
den 10 september gick jag upp dundertidigt för att sedan åka till tjeckien. var där med en nästan främmande klass. lärde känna viktor väldigt bra. lärde också känna jonatan mycket bättre. lärde känna jana, som jag bodde hemma hos, bra. sjöng inför familjen jag bodde hos. redan första dagen. åt väldigt mycket stekt ost. råkade ut för knarklangare i prag. pratade väldigt mycket med svens om väldigt mycket. fotade otroligt mycket. förälskade mig i prag. fick se min historia- och min samhällskunskapslärare fulla. dansade och luftsmiskade till dynamite. pratade mycket engelska. rökte vattenpipa. blev hånad av tobbe för allt jag sa. köpte lite kläder. bowlade. åt tonfisk. var med om mycket nytt och om mycket fint.

efter att jag kommit hem från tjeckien fick jag ögona böj sätta in mig i allt vad val hette så gott jag kunde. valdagen anlände. gick till min högstadieskolas gamla matsal och lät min riksdagsröst falla på miljöpartiet. trodde att jag skulle avgöra hela valet. men nej, tyvärr inte.
packade ur och packade om. magpirrade och längtade otroligt till london. glömde bort skolan mitt i alltihopa så gott jag bara kunde.
den 22 september kom. jag och joffan var i skolan med våra feta likadana väskor. blev upphämtade av hennes pappa, skjutsade till arlanda. och vi flög mot london:

åt fish and chips. hoppade på pubgolv. jag blev förföljd av bangladeshkille. joffan hittade en liten kärlek från leeds. vi åt chips för att orka med allting. shoppade bort många slantar. åt på starbucks. åkte tunnelbana. åkte till brighton. åt doughnuts. skrattade otroligt mycket åt alla fula människor vi såg. pratade ständigt skit på svenska om folk vi mötte. skaffade oss fler internskämt än jag införskaffat sammanlagt i mitt liv. drack jordgubbsöl. levde liksom lite i en annan värld.

efter london hade september bara några små få svaga dagar kvar. jag pustade ut. packade upp. insåg att skolarbetet behövde mig. laddade inför oktober.

Oktober
den 3 oktober var det tjeckienutbyte som gällde igen. men denna gång var det deras tur att komma hit. jag var superstressad över skolan. levde något slags trippelliv där jag 1. gick i skolan. 2. tog hand om jana och försökte se till att hon skulle få en toppenvistelse i sverige. 3. försökte komma ihåg att andas mellan varven.
men det var fint ändå. allra finast var när vi gick på teater och såg locked up och efteråt gick och åt kanelbullar.

Jana (som jag bodde hos i Zlín, tjeckien)

efter att tjeckerna åkt hem igen köpte jag mig ett friskis och svettiskort. fick äntligen på flera månader tillfälle att andas. försökte komma ikapp min själ igen, som sprungit sin väg. började skutta omkring på gympapass. kom ikapp i skolan, ungefär. älskade hösten väldigt mycket. åkte till stockholm med min tokiga klass:

sov hos louise på lidingö. firade louises arton år i uppsala. norpade åt mig en lösmustasch:

stressade det sista ur oktober, insåg sedan att stress inte är okej. att jag absolut inte mår bra av det. bestämde mig för att jag skulle klara denna vinter utan att bli en liten trött fläck. det gick faktiskt bra.
skrev lite poesi.

Oktober slutade med en halloweenkonsert med De Visa. som dansande skelett, spöken, zombies och ghostbusters for vi omkring och sjöng inför föräldrar och syskon. väldigt roligt!

November

fick höstlov och relaxade mig alldeles skrynklig på fyrishov med fyra av mina favoritmänniskor. åkte sedan hem till louise och lagade halloweenmat och var allmänt snygga.

firade både malin och anna lie som fyllde 17 respektive 18 år. halloweenfestade med min fina klass, samtidigt som linn var på besök. kvällen slutade dock typ innan den hunnit börja:

den 17 november skolkade jag från sånglektionen för att se HARRY POTTER, på premiären.

övade väldigt mycket lucialåtar. började snabbt och säkert få jullängtan. men ändå allra mest lucialängtan.

både linn och mamma fyllde år. 18 respektive 49 år.

november for fort förbi. det som allra mest tog upp mitt november var skolan. på andra plats de visa. och tredjeplats spinningpass på friskis och svettis.

December
första december kom. julmånaden.
jag tittade på julkalendern varje dag jag inte försov mig. satt på mitt rum om kvällarna i ljuset från adventsstjärnan. skrev flertalet julklappslistor. ritade väldigt mycket:

lyssnade på lucialåtar och försökte sjunga med. drack julte i soffan och tittade på grotesco.
emil fyllde år. det blev utgång och vitt vin. trasig klänning och spännande möten. dessutom råkade jag sy fast mig själv i klänningen när jag skulle laga den. klant!

vi hade luciakupp i skolan. det vill säga innebandy, fotboll och spökboll i en evig röra. jag lyckades ramla både på fotbollen och innebandyn. lyckades göra hands flera gånger. men gjorde faktiskt ett mål också. vi var ständigt för få i alla lag, vilket ledde till en hel helg med mordisk träningsvärk.
LUCIA anlände.
jag var ledig från skolan och sjöng på ålderdomshem och kontor med de visa. höll nästan på att brinna upp.
efter en total kaosvecka slutade äntligen skolan. jag sjöng förfärligt fel inför hela skolan. åt en halv lussebulle i en tugga. snodde av någons vunna pepparkakor. sen sprang jag därifrån och tävlade dagen därpå i gränby centrum:

slappnade av så mycket som jag aldrig slappnat av på ett jullov förut. efter att jag gjort klart alla julklappar förstås.
spenderade en mellandag i reans kaos. resten av dagarna i ett hörn av soffan. tittandes på scrubs, gudfadern eller ingen bor i skogen. eller lyssnandes på P3.
nyårsafton anlände. var hemma hos sanna, på bussen mot uppsala, ute i snön, hemma hos nicholas och uppe vid slottet.

klockan slog tolv. 2010 tog slut.

yo julafton

2011-01-03T13:15:00.000+01:00

min farmor är så söt. jag, mamma och pappa var hos henne och hälsade på igår. pratade om indien, ryssland, nyår och canarieöarna. hon hade bara varit hemma på nyår. hon sa "nej, jag var bara hemma. blev bjuden hem till hon som jag brukar vattna blommor hos. ingrid här uppe. men det brukar alltid vara så tråkigt där. vi tittar på dålig tv, och hon är så tråkig. sen så har hon träffat nån ny man. han är så snäll och lugn. säger absolut ingenting. så det brukar inte alls vara roligt. och så har hon torra kex. så. jag stannade hemma istället. tittade på de tv-programmen jag själv ville titta på. när man är gammal kan man få göra så. tänka på sig själv."
och just det här! jag måste verkligen lära mig. våga vara hemma. våga tacka nej till tråkiga saker. våga tänka på sig själv. även om det nu är nyår.
inte för att jag hade velat vara hemma på just mitt nyår. men det är ofta som jag inte klarar av att tänka på mig själv och tacka nej till saker. det ska jag öva på.
nu kommer lite gamla bilder från julafton. jag har världens bästa kusiner.

New Years

2011-01-02T13:47:00.001+01:00

hade ett väldigt vackert avslut på tvåtusentio. kvällen/nattens fyra destinationer var Hemma hos Sanna, Nicholas Lägenhet, Slottsbacken (12slaget) och sist Williams. Däremellan sprang vi omkring. åkte buss. fick stora kakor av snö på våra huvuden. drack lite champanje. nyårspussades. hade det bra riktigt på riktigt. Här följer:

Följ min blogg med bloglovin

2010 1:a 1/2:an

2011-01-01T23:21:00.000+01:00

2010 har varit ett hejdundrans år! därför delar jag nu upp det i två inlägg. egentligen skulle det behövas minst 12. kanske allra egentligast 365. men då kommer jag inte ha tid att springa omkring i 2011 och hosta. så, här har ni mitt januari, februari, mars, april, maj och juni.
(medans ni tittar kan ni ju lyssna på detta om ni vill.)

Januari
2010 började hand i hand med en otroligt fin louise. Smultroncider i hennes grannars hus och ett par alldeles förfrusna fötter. vi var hemma i björklinge vid 12slaget och jag var oerhört imponerad av louises fyrverkerigalna pappa.

några timmars sömn efter 12slaget åkte min familj och farmor iväg till canarieöarna. canarieöarna gör mig rastlös. trivdes som bäst när jag och sara druckit för mycket supersöt cappuccino och istället för att somna låg och skrattade dödligt högt åt vår tysta tyska hotellgranne och åt omgjorda pokémonlåtar. jag skulle nog inte klarat av den där pensionärsön utan min kära syster.

januari var en allmänt humörsvängande månad. lärorik. jobbig. skrattig. ledsen. hatisk. pratig.
jag klarade mig igenom den genom att bland annat äta semla med felix i tusentals timmar, sova över hos rebecka, härja på ikea och gränby centrum med elin, linnea och rebecka och ha linn på besök och dansa med greker. köpte en superfin vårjacka på vinterrean och suddade därmed genast bort några vinterveckor i mitt huvud.
blev medveten om att gotland och sommaren kommer om inte en omöjligt lång tid, just eftersom vi bokade gotlandshuset.

Februari

jag började sakta men säkert återhämta mig i februari. januaris slitsamma tankar satt fortfarande och ganska ofta i mitt bakhuvud och skavde. men jag skrev upp bra saker som hänt varje kväll. övade på att inte tänka så taskigt mot mig själv.

den 8:e februari började min 6 veckors långa praktik. jag pendlade mellan att känna mig som kultur i länets nya framtid och som en bortglömd aningen korkad tonåring. spenderade de flesta av mina dagar med att försöka få hjärnan att fungera mer effektivt. men också med att filma, fota, skriva, prata, äta, dricka kaffe, skratta, blinka, trixa med htmlkoder och ringa datatekniker. såhär ett nytt år i efterhand kan jag säga att en bättre praktik kan ha varit svårt att få.

jag träffade hannah ganska mycket i februari. gick på teater, drack te, pratade, mådde fint.

vi hade, indien och elin och allmän vänskap i ära, en underbart fantastisk indienfest där jag och rebecka lagade mat i hundratals kastruller samtidigt. vi (jag, elin, linnea, rebecka) lyssnade på den här playlisten och åt indiska grytor och drack mangolassi gjord på en lite för omogen mango. dansade i vårt lilla datorrum. skrattade. trivdes.
två dar senare åkte elin till indien och jag var så avundsjuk att det gjorde ont, att jag inte vågade erkänna hur avundsjuk jag var, att jag drömde mardrömmar där jag råkade min avundsjuka sippra ur mig och såra. såhär i efterhand känns det dumt. elin var ju med om världens bästa land.
jag lyssnade nästan jämt på Be good or be gone av Fionn Regan. gjorde till och med en liten film för mitt ego där den hörs i bakgrunden.

föutom när jag (INTE ATT GLÖMMA) lyssnade på vampire weekend då förstås. var med om mitt mest oväntade och intressanta främlingmöte någonsin i februari. jag hade spenderat en helg hos louise på lidingö. ramlat omkring i snökaoset på stockholm gator i mina dumma vinterskor. varit på en fest där alla mest satt i varsin soffa och opratade med varandra. filosoferat med louise. på vägen hem, efter att ha gått igenom biljettkontrollen och blivit kallad señorita av en ovanligt glad biljettkontrollgubbe, stod jag på perrong 13. väntade på märstapendeln och kände mig väldigt glad. ringde carl och frågade hur man skulle köpa biljetter till dark side of the doom. fick förklara för en tant att det var rätt perrong hon var på. och då, precis när jag ska kliva på märstapendeln, mitt i all min bubblande glädje dyker det upp en kille och säger "ursäkta, vet du om det är den här man ska ta om man ska ta upptåget till uppsala sen?". jag svarade "jovisst! jag ska till uppsala, du kan åka med mig!" så vi klev på, satte oss mittemot varandra och pratade hela vägen. upptäckte att musiksmakerna var lika. pratade om helgen. pratade om jag vet faktiskt inte vad längre. om mycket i alla fall. pelle hette han. och pelle fick mig att börja lyssna på underbaraste vampire weekend.

mitt februari avslutades sedan med en konsert som hette duga. jag, en otroligt förkyld linn, min syster och linns kompis emilina såg KENT i annexet den 27:e februari. studsade, dansade, skrek och sjöng mig igenom hela spelningen.

Mars
jag fortsatte att praktika ända till den 29e mars. åstadkom otroligt mycket. bland annat den här filmen om wiks folkhögskola:

jag sjöng en del med bälingekören. var dock fortfarande vintervilsen och klarade därför inte av det helhjärtat. tog sista sprutan mot livmoderhalscancer.
elin, efterlängtad, kom hem från indien. berättade om massa fantastiska grejer. det började slaska utomhus. jag köpte vårskor i samma färg som min jacka. just därför la jag avundsjukan på första bästa hylla och kände mig istället otroligt glad över elins indienresande, och började själv längta ofantligt till mitt egna framtida indienresande.
i mars såg jag MIKA live, tillsammans med en FIN del av min fina klass.

min mamma var otroligt omtänksam mot mig på praktiken. nämligen satt hon två dagar i veckan vid skrivbordet bredvid mig. lät mig rymma ut i slasket på luncherna. bjöd mig på varm choklad på hugos kaffe i parken. gick promenader över den stora fina kyrkogården med solen i ögonen tillsammans med mig.
mars var den månad då våren började komma ikapp mig. jag glömde bort att tänka på sånt som var jobbigt. la all min hjärnkapacitet på att leta vårtecken. halkade omkring i mina vårskor, var på gamlingfest i ingenstans och såg lite mark i ett dike, drack chailatte i vårsolen med världens bästa hannah, sneglade på ån mest hela tiden och lyssnade ihjäl mig på the kooks låt watching the ships roll in:

både rebecka och elin passade på att fylla myndiga. MEN rebecka isolerade sig duktigt med att vara i kina med sin skola. lyx dock!
efter att praktiken tagit slut kunde jag äntligen andas ut. kunde återvända till korta lata skoldagar och fick mer tid att känna mig sådär löjligt vårglad. tre små skoldagar hann jag med innan mars tog slut, men de kunde inte ha suttit bättre nej.

April

den första dagen i april fick vi påsklov. jag hade någon vecka tidigare i min praktiktrötta lunchrast vilat ögonen på något väldigt intressant i DN. nämligen en bioannons, för en film som hette Nowhere Boy, med den enstaka textraden: "Beatelsfans, se den!".
min hjärna kopplade detta genast till min kära beatelstokiga joffan och planerna började smidas. vi skulle se filmen. ingen fråga där inte. den visades dessvärre inte i uppsala. men dessvärre blev till dessbättre. vi bestämde oss för att fira in påsklovet med en tripp till estocolmo för att se filmernas film. och filmernas film känns nu som en underdrift. känslan av braigheten i filmen satt nog kvar nästan hela april.
dagen efter, med bilden av john lennons ungdom fortfarande i huvudet begav min familj sig till sveriges bästa ö. (gotland för er lite trögtänkta).
vi var där i fem dagar, bodde i ett litet hus tillsammans. jag läste mycket. njöt av solen. vi bråkade med varandra. blev sams igen. åt goda middagar. cyklade omkring. picknickade på stenbryggor. vandrade omkring i visby. lyssnade mycket på låten i filmen nedan:

jag började känna mig helt redo för allt som i min väg komma skulle. aningen odödlig. förutom när vi var på spinning med klassen då. då dog jag nog flera gånger.

var ute i våren om möjligt ännu mer. åt ohälsosamt underbart mycket glass. bevittnade en cykelstöld samtidigt som jag satt och pratade med den visaste människan jag känner, felix olin nämligen.

träffade min praktikhandledare och började prata om att göra en filmatisering av wikdagen. var på en 18årsfest där jag kände mig enbart supernykter och sorglig. gick hem tidigare och fick sedan springa hem eftersom jag blev jagad av nån jävla livlös björklingetönt.
började stressa över skolan. gympalektionen gick strålande, joffan och jag gav alla träningsvärk.
avslutade april med mitt finaste valborg någonsin.

Maj

maj försvann på något vis lite. nationella prov började rada upp sig. skolaninnansommaren radade upp sig otroligt tydligt. jag och joffan bokade våra biljetter till london (vilket firades med fish and chips, dock med felix). jag var liksom antingen redan i sommarlovet och odlade fräknar, på londons gator dansandes eller fast i en pluggapluggaplugga bubbla. slutet på tvåan nämligen. läste matte c nämligen.

men maj är ändå en av mina absoluta favoritmånader. joffan, jag och jesper började planera vad vi skulle spela på treornas student. jag klippte mig (har inte gjort det sen dess). vi åkte till borlänge där jag och linn åkte vidare till falun. i falun fick jag en främlings rumpa i ansiktet och kram av en blodig gammal kamrat.
i skolan skrev vi romeo och julia låtar. sedan sjöng jag tillsammans med alex på musikens hus inför hela skolan, på teatergruppens romeo and juliet föreställning.

wikdagen närmade sig med stormsteg. återigen planering. wikdagen anlände. jag sprang omkring med filmkamera och stativ i högsta hugg och försökte även att se lite saker. skapade detta, åt kultur i länet och wiks folkhögskola:

vi hade musikkafé med klassen. ett stort och fint stressmoment som jag ett tag trodde skulle ta kål på mig. men jag överlevde. hann inte sjunga upp. men annars så.
min stora fasa, nationella i matte c, anlände i slutet av maj. jag hade pluggat så att hjärnan nästan trillat ut. faktiskt lärt mig allt det där med punkter, logaritmer och derivata. och hej och hå. trots att de flesta lektioner spenderats pratandes med jonatan och oscar så hade jag en superhjältedag och klarade av provet helt jättefint!
sedan fick jag en superintensiv och kort förkylning. hostade mig igenom en otroligt fin grillkväll med de fyra bästa björklingemänniskorna och en otroligt regnig helg.

Juni
juni. som jag väntat. googlat. wikipediat. p3spanat. lyssnat på ack, sundyberg. frågat människor. hållit utkik i tidningar, i butiker. om det skulle finnas en facebook-applikation där man kunde få reda på sitt mest iverkligheten-sagda ord skulle resultatet för mig nog blivit oskar linnros. alternativt längtar. den 9:e juni släpptes Vilja Bli. den 10:e gick jag och köpte den. och jag har aldrig någonsin i hela mitt liv fastnat så mycket för en skiva. men, vi tar juni från sin början först.

sista övandet innan treornas student. sedan stod vi plötsligt där. joffan jag och jesper. på orangeriets trappa i botaniska trädgården. framför oss föräldrar, kusiner, pojkvänner, flickvänner, mormroar, farmrorar, kompisar, sysslingar, syskon, morfrar, farfrar, mostrar, halvpappor och ungefär halva världen.
vi sjöng. jesper spelade piano. real love. one last time. jespers pianosolo. en gång till. sedan slut.
sommar i alla luftpartiklar.
sedan gick jag. efter applåderna och sådär. till min mosters kolla. eftersom carl själv hade tagit studenten. jag var där bland alla hans släktingar och vänner. åt lite dundergod mat och pratade med trevliga människor. kände mig väldigt lagom. grattade en glad och sliten carl.
sen så kom linn på besök! linn, jag, elin, linnea, rebecka och louise åkte till gröna lund. började dagen pirrigt glada. fortsatte dagen pirrigt glada. åkte upptåg. åkte pendel. glada. tills. pendeln stannade och linnea som tittade ut genom fönstret sa:
"öh. vad är det med den där tjejen?"
utanför fönstret stod en tjej, kanske 13 år, som såg helt förstörd ut. hon satte sig på huk. ställde sig upp. grät. gick därifrån. vi alla började undra vad som hade hänt. såg andra personer på perrongen. också uppenbart upprörda. vi spekulerade. hade ett djur blivit påkört? nåt stort?
det var först när chauffören sa i högtalarna "vi har.... eehhm. råkat ut för en liten olycka. ni.. kommer att.. få gå av.. pendeln.. och bli.. ledda ut från perrongen.." med den mest gråtfärdiga, darriga stämma vi någonsin hört som vi förstod. någon hade hoppat framför tåget.
det här är något som jag knappt berättat för folk. just för att det blir en sån fruktansvärd stämning. vi alla grät och kramade varandra. försökte fatta men också låta bli att förstå. ringde våra föräldrar och sa vad som hade hänt. kom fram till att fortsätta ändå. trots att dagen redan kändes som en vecka. en helt förstörd vecka. så vi åkte till gröna lund. vi hade det kul, även om jag på nåt vis hade dåligt samvete varje gång jag skrattade. men, som louise sa det. man lär sig något även av att uppleva hemska saker.

veckan efter gröna lund hade vi kompletteringsvecka. jag var hemma och latade mig. gjorde klart wikfilmen. amanda fyllde år. jag räknade ner till sommaravslutningen. laddade inför sommarjobb på ncc. och som sagt, köpte oskar linnros skiva.

skolavslutningen kom till slut. kändes otroligt osomrig. vi var inomhus och åt kanelbullar. jag kom försent. min lärare var arg på mig för det. men om nåt år 2010 var somrigt så var det skolavslutningskvällen. jag blev kär på ungefär fem minuter. pussades hela kvällen i humC. fick skjuts till stationen på en skrämmade ranglig cykel. kom hem och somnade så glad som jag aldrig somnat förut. sen hur pass på riktig den där kärheten var vet jag nu inte. men just då var jag blixtförälskad. blind och alldeles snurrig av lycka.
helgen for förbi. jag for upp och ner. sov knappt alls. åt knappt alls. grät och skrattade. pratade ut med felix. lyssnade på oskar linnros.
sen kom måndagen. jag och amanda skulle börja sommarjobba. tillsammans. två veckor, på ncc trädgård. jag har aldrig haft ett så roligt jobb. inte med tanke på själva jobbet då. det var ganska tröttsamt att rensa ogräs mellan varven. men sällskapet. amanda. nog den roligaste och knäppaste människa jag känner. lasse med trimmern. det är allt jag säger. två veckor skrattade jag mig igenom snabbt! blåste lite löv, sopade lite grus, skrattade åt lasse och ständigt lyssnade jag på oskar linnros.

midsommar kom. jag var i värmland med familjen och med superkusinerna. fick skjuts in till karlstad för att träffa kim. vi åkte båtbuss och åt på mcdonalds. det var fint.
somnade flera nätter i rad lyssnandes till steget. hade ett kaos i hela kroppen ja. och mitt i detta, i slutet av juni begav jag mig till borlänge och till peace and love för att jobba med att plocka ölburkar. för att få se världens bästa band. för att råka göra massa dumt och vara vaken en hel natt. men det hör till andra halvan av mitt 2010. så jag stannar här nu.

julaftonstroll

2011-01-01T16:45:00.000+01:00

hejhej. fick ett potatismumintroll av joffan i julklapp. det ligger på mitt skrivbord nu och börjar utveckla både armar och ben bestående av potatisskott.
och ursäkta röran här för övrigt. nytt år gör mig galen, och jag behöver förändring. nyårsinlägget är på g. ny design likaså.

tvåtusentio, hejdå!

2010-12-31T14:57:00.001+01:00

tvåtusentio. året med räddningen. med det krossade hjärtat. med det lagade hjärtat. med renmjukosttältet. med london. med mycket dumt. med ännu mer fint.
jag ska gå till affären och köpa tacoingredienser med elin, sanna, ullis, marre, rebecka och louise snart. så hinner inte skriva mitt stora tvåtusentioinlägg nu i sekunden. MEN. en liten sammanfattning hinns med:

2010s...

musik
oskar linnros. utropstecken slut. har aldrig lyssnat så mycket på en och samma skiva i hela mitt liv. KLICKA HÄR VETJA.

skratt
måste nog säga matsalsskrattet för ungefär en månad sen. vi började disskutera toabesök och bajs, lagom till lunchen. och när amanda utbrast: "men vadå??? måste ni trycka när ni går på toa???" satt vi allihopa i flera minuter med SKRATT i hela halsen.

avsked
hahaha. jag vet i alla fall vilket som är årets pinsammaste avsked. men det vill jag inte ens tänka på. så som årets avsked vill jag utnämna avskedet till gran canaria, och jag tänker aldrig mer åka tillbaka!

kaosmånad
september var min officiella kaosmånad. tjeckien, london, prov, de visa, kalas och krogen i en tokig liten röra!

film
NOWHERE BOY. jag och joffan tog vårt pick och pack och for till hufvudstaden för att se filmen med höga förväntningar. men våra förväntningar blev lätt bortknuffade av en ung john lennon som spelade banjo. ååååh.

konsert
peace and love. the kooks. mitt i längstframknuffandet. med ullis bredvid. och massa arga människor runtomkring som inte alls tyckte om att vi trängde oss. och såklart: med luke pritchard inte alls långt bort!

hyss
amanda och freja förvandlades tidigt 2010 till någon slags spaningspatrull. vi googlade väldigt efter en viss person (nu kallad wikipediamunnen). hittade bilder på honom i en orkester, och i en scouttidning. gick in på wikipedia och fyllde i sann fakta om människan under hans efternamn. dock tyckte inte wikipedia att det var sann och seriös fakta, så vi hamnade i deras sandlåda.

högtid
måste nog ändå utnämna midsommar. älskade hatade midsommar i värmland med en båtbuss i bakhuvudet och en padda i ett hål i gräsmattan.

nu måste jag rusa. bättre sammanfattat senare jao.

strykbräda

2010-12-22T23:05:00.001+01:00

undrar lite vad det är med mig egentligen. varför jag aldrig kan lugna ner mig i såna här stunder i livet och klara av att sitta i soffan och titta på tv utan att koppla allting till en framtid på ett visst sätt och hej och hååå. jag är så fruktansvärt löjlig. vilket nog är det allra värsta. just nu är jag i och för sig mest trött, vilket tar över allt det andra lite.
och min mamma ropar surt godnatt. min pappa säger va till allt man säger. någon går i den knakiga trappen. mitt rum är en evig röra. julklapparna tycks aldrig bli klara, och det eftersom min hjärna ständig producerar nya idéer. tröttheten gör mig irriterad. lite.
men strunt samma. här kommer lite av min dag i bildform:

vi har vår julgran uppställd. fast opyntad och dan. men. det finns inget bättre än julgransbelysning i ett annars ganska så mörkt vardagsrum.

eine kleine julkapp. till anonym släkting.

tygpåse på g! jag har faktiskt sytt en del av den, med mammas hjälp, men ändåååå!

och självklart, julgodis.

eyyyyy

2010-12-22T18:02:00.000+01:00

alltså AAAAAAAAAAAAAAAAAH på bussar som inte kommer när det är tjugofem minusgrader utomhus och man har tänkt vara duktig och åka in och träna.
det är verkligen inte alls någonstans överhuvudtaget okej. vet huuuut! höll på att tappa fingrar,ben, kinder, händer, näsor och ögonlock på köpet. och ingen spinning i dag blir det då heller. sorg.

annars så är det jullov. jag och sara har julbakat och gjort tygväskor till mormor och farmor. jag har lite bilder. känner mig väldigt kreativ. det är fint. ska låta bli att logga in och lägga min kreativitet på facebooktjaffs och sätta mig och måla lite julklappstavlor nu istället. sen kanske ni får se en liten bild på en liten nougatkola, vem vet!
hejdå julsjå.

hette en helt vanlig ren

2010-12-19T14:22:00.001+01:00

HEJHEJEHEJEHEJ.
ni mååååste titta. och sedan rösta (vilket ni gör på: http://julkorskampen.interactivesolutions.se/performance/de-visa )
Nämligen så är kören jag är med i med i en julkörskamp där man kan vinna 20.000. så rööööstaaaaaa!

DAY X - lalala

2010-12-15T20:41:00.001+01:00

det är mycket just nu. luciasjungningar, julkonserter, telefonsamtal, naturkunskapsuppsatser, julkalender, julavslutningar och julklappar. och på något vis ska jag även hinna finna lite tid för att stänga mina ögon, andas djupt, somna och drömma om arga japaner som tänker kissa ihjäl mig.
så jag tar en kortkort paus från hela 30dagar grejen nu. för my best friend inlägget får inte bli ett fisinlägg som jag slänger ihop på en kvart. för fina människor får inte behandlas så. så nu blir det till att ringa linn istället. och sedan antagligen kanske hoppas jag skriva några rader som svarta hål.

jag bjuder på nåt gammalt, aningen efterblivet så att ni icke skall sörja.
hejs!

plantaismen

2010-12-14T19:23:00.000+01:00

hejhejhej. intressant att jag aldrig kan bestämma mig för någonting. någonsin. jag känner att jag bara behövde få säga det. det gäller verkligen allt. från vilken min favoritfrukt är till hur jag egentligen ska göra med min framtid. men ahh. tisdagen är nästan över. skoltisdagen är i alla fall det och det är vad som räknas!
nu ska jag snart bli upphämtad av en bil för att sedan åka in till uppsala! ska senare idag, när dagen är nästan över. sammanfatta min dag. min dag som ändå inte riktigt är just min dag idag. hejdåe.

jag brann nästan upp idag.

2010-12-13T19:47:00.001+01:00

har sjungit lucialåtar hela dagen idag. med allra bästaste de visa. min röst är aningen kapsejsad. min kropp är trött. mina ögon känns tunga. mitt hår är fyllt av stearin.
jag är nöjd. så himla glimmande och gnistrande nöjd. har äntligen fått min riktiga lucia. sedan jag slutade i björklinges kyrkokör i femman har jag inte haft en endaste riktig lucia. men idag. käftsmällar på de senaste åren! med hästlängder och stövelkast. fyrverkerier och LJUUUS.
ehehe. jag vet knappt vad jag pratar om. känner mig aningen virrig, under allt det där nöjda.
och angående rubriken. jag var lucia på två av de 7 sjungningarna vi hade idag. och på en av dem så satt kronan snett och jag fick en stor stearinklump i hela huvudet och tydligen så var det en bit av veken som ville ramla av och tända eld på mitt hår. men nejdå. jag var glad och ovetande. började inte heller att brinna. tur det.

DAY 05 – YOUR DEFINITION OF LOVE

2010-12-13T19:36:00.000+01:00

kärlek är allmänt, helt enkelt (men ändå inte så lätt) den där känslan. när man känner sig så nöjd. när man nynnar aningen okontrollerat på vägen hem från bussen, när man tänker på allt man har att säga (och vet att man kommer få det sagt), när man vet att man lärt känna någon riktigt bra, när man gråter till ett lyckligt slut, när klyschorna känns på riktigt, när man tittar på scrubs en hel dag (och dagen inte alls känns bortkastad), när man sitter fem personer i en enda röra och bara pratar ut tills ingen orkar hålla ögonen öppna mer, när man är för glad för att somna, sover två timmar men ändå klarar av att rensa ogräs hela dagen efter.

kärlek är, för mig, den där känslan som gör att jag kan klara allt.

Några få bildögonblick som är kärlek för mig.

DAY 04 – WHAT YOU ATE TODAY

2010-12-13T18:54:00.000+01:00

gårdagens inlägg:

det enda vettiga jag ätit idag är frukost bestående av te, nyponsoppa, ostmackor, kokt ägg och självklart ett avsnitt av mumindalen, kallat "julen kommer".

sen åt jag också en middag, det vill säga paj. och massa frukt. och två lussebullar. och även en halv chokladkaka som jag och sara lyckades pruta till oss på coop forum, typ.

DAY 03 - MY PARENTS

2010-12-11T11:50:00.006+01:00

mina föräldrar är mina föräldrar. en mamma och en pappa. inte mina superkompisar som jag kan prata om allt med. känner inte riktigt att jag behöver två superkompisar som föräldrar. föräldrar räcker.

jag blir ofta irriterad på mina föräldrar numera. för att de har en ständig tendens att påminna mig om att det är dags att plocka upp tvätten, städa rummet, försöka sova lite mer och för att de ofta är lite för ointresserade av allt jag gör. antar att de ändå menar gott med det. försöker se till att jag faktiskt vilar upp mig mellan varven och att de inte vill vara för övervakande och hariga. och jag älskar mina föräldrar. även om det är något som sägs kanske lite väl sällan.

christer och yvonnne heter de. träffades när de jobbade på samma sjukhus i uppsala. har åkt jorden runt tillsammans. är otroligt måna om rättvisa. brukar skratta åt humorprogram och ibland åt typiska beteenden hos släktingar. är, även om jag känner att vi trampar på varandras nerver kanske lite väl ofta, väldigt fina föräldrar.

findus

2010-12-11T11:29:00.003+01:00

jag vill försöka beskriva min igårkväll. men jag vet inte hur jag ska göra det med andra ord än att den var underbart rörig och allmänt bäst.

vi satt i ett badkar och skrattade så att det ekade i hela badrummet.

vi snubblade omkring. jag har flera okända blåmärken som pryder min kropp. vi åkte buss till kalas och studsade omkring. jag blev vän med en blackjacksnubbe. det var nån trist snubbe som bjöd mig på champagne i ett viprum. jag spillde dock ut all champagne. jag hade också sönder min systers klänning, mina egna örhängen och tappade bort min mammas vantar.

jag skrattade så mycket. dansade så mycket.

sen drömde jag hela natten att jag missade bussar och fick gå hem från stan. hela två mil.

ja ja. snart ska jag försöka skriva om mina föräldrar. hejdå!

DAY 02 - MY FIRST LOVE

2010-12-10T16:57:00.006+01:00

namn? Freja.

ålder? 8.

största rädsla? att hamna ensam i matledet.

favoritlek? att fånga löv om hösten.

älsklingsmat? potatisbullar.

första kärlek? ja, faktiskt.

Det var den 31 maj år 2000. jag gick i tvåan. Var glad mest hela tiden och min finaste tröja var vit med broderade blommor på. I min klass var vi ungefär hälften tjejer hälften killar. Jag hade inte reflekterat så mycket över killarna. Brukade mest umgås med elin, elin eller amanda. Hade i och för sig blivit kär i en som hette Alexander i en dag för att han plockade upp en studsboll åt mig som jag tappat. Hade också tyckt i någon vecka att mattias var väldigt söt. Men så mycket mer än det hade det aldrig varit.

Det var sol ute och jag och elin lekte vid gungorna på skolgårdens baksida. Plötsligt kom martin och rikard i min klass gående. Rikard ropade på mig, och sen lekte vi alla fyra med varandra. Jag hade aldrig riktigt pratat med någon av dem förut vad jag minns. Men jag minns att jag insåg att jag tyckte Rikard var riktigt gullig. och när jag kom hem skrev jag såhär i min dagbok:

hur och varför jag blev kär i honom vet jag inte alls faktiskt. men så var det, det minns jag.

Jag antar att kärkänslorna växte med dagarna som gick. för några dagar senare ser mina dagbokssidor ut såhär:

och för att göra allt lite klarare vill jag bara förklara att elin frågade chans på rikard, åt mig.

den där känslan. första kärkelenkänslan. pirret jag hade i magen när pappa och sara kom och hämtade mig efter skolan. glädjen som var så stark att den färgade mina kinder alldeles röda. bubblandet som snabbt omvandlades till skratt. Jag minns den som igår, och att beskriva känslan känns bara fattigt.

Detta varade i några veckor eller månader eller kanske till och med ett helt år. Har svårt att minnas. Vi gick längs fotbollsplanen på skolgården, hand i hand. Himlade med ögonen åt Johanna som alltid skulle springa ikapp oss och fråga tröttsamma frågor. förstagångenpussades bakom ett träd.

Och jag vet vad ni antagligen tänker.

vad även jag själv tänker.

"Åtta år, inte vet man väl vad kärlek är då?"

Men detta är nämligen för mitt åttaåriga jag. som satt med mormor i vardagsrumssoffan och tittade på tv. ett program som handlade om barn som var kära närmare bestämt.

mormor suckade, klart irriterad. sa sedan "Men de är ju så små. självklart vet de inte vad riktig kärlek är. de inbillar sig bara."

detta är för den åttaåring som då kände sig så besviken och ledsen. Så missförstådd och bortglömd. som att bara för att man är liten så ska man inte få räknas.

DAY 01 - INTRODUCE YOURSELF

2010-12-09T14:43:00.007+01:00

jag heter freja. när jag är glad klarar jag av precis allt. förutom vetenskapligt bevisade omöjligheter.

när jag var liten ville jag mycket hellre heta typ elin eller linnea.

vet mycket väl hur det känns att tänka för mycket. också hur det känns att vara nervös och rädd. hur det känns att inte kunna bestämma sig. hur det känns att skratta så att man glömmer bort allt annat runtomkring. hur det känns att vara viktig.

jag är duktig på att tro att hela världen kretsar kring mig, men också på att vända saker så att det faktiskt verkar som det. jag är bra på att göra spellistor i spotify.

jag är mindre duktig på att hålla mitt rum städat, och på att hitta ord för vem jag är.

nämligen så tänker jag väldigt mycket på vem jag är. letar ständigt efter ett finger att sätta på min personlighet. men det enda som jag lyckas komma fram till att jag är förändring. att jag skrattar mycket i rätt personers sällskap. att jag har lätt att öppna mig för folk, men ganska svårt ändå att komma människor nära. att jag hela tiden strävar efter något annat.

ibland känns det som att jag är så många olika personer att jag ska explodera. vet aldrig riktigt vad jag tycker om, inte helt säkert i alla fall. det finns massa jag tycker om nämligen, men nästan inget som håller i sig även i de blåsigaste stormar.

men just idag är jag en 18åring som fortfarande frågar sin mamma om hon får vara hemma från skolan. om det är okej att inte orka åka dit idag. jag är lång och ganska smal. tycker om mina ben. blir arg av människor som blir sura för sakens skull och av ofeminism. blir glad när folk ger mig ärliga komplimanger och av att prata med människor.

Jag tycker om att rita och vill kanske bli psykolog. känner mig nöjd med det mesta. till och med det faktum att jag är så pass beroende av mina känslor att jag ibland känner att jag inte klarar av någonting är helt okej. för annars skulle jag inte ha dagarna då jag klarade allt.

trettio dagar, trienta días, thirty days.

2010-12-09T12:58:00.005+01:00

Jag vill också göra mig ett försök nu. vet att säkert en majoritet av bloggare runtom i världen redan sysslar med detta. men såhär lyder det:

trettio dagar framöver blir det ett inlägg per rubrik

DAY 01 - INTRODUCE YOURSELF
DAY 02 – YOUR FIRST LOVE
DAY 03 – YOUR PARENTS
DAY 04 – WHAT YOU ATE TODAY
DAY 05 – YOUR DEFINITION OF LOVE
DAY 06 – YOUR DAY
DAY 07 – YOUR BEST FRIEND
DAY 08 – A MOMENT
DAY 09 – YOUR BELIEFS
DAY 10 – WHAT YOU WORE TODAY
DAY 11 – YOUR SIBLINGS
DAY 12 – WHAT’S IN YOUR BAG
DAY 13 – THIS WEEK
DAY 14 – WHAT YOU WORE TODAY
DAY 15 – YOUR DREAMS
DAY 16 – YOUR FIRST KISS
DAY 17 – YOUR FAVORITE MEMORY
DAY 18 – YOUR FAVORITE BIRTHDAY
DAY 19 – SOMETHING YOU REGRET
DAY 20 – THIS MONTH
DAY 21 – ANOTHER MOMENT
DAY 22 – SOMETHING THAT UPSETS YOU
DAY 23 – SOMETHING THAT MAKES YOU FEEL BETTER
DAY 24 – SOMETHING THAT MAKES YOU CRY
DAY 25 – A FIRST
DAY 26 – YOUR FEARS
DAY 27 – YOUR FAVORITE PLACE
DAY 28 – SOMETHING THAT YOU MISS
DAY 29 – YOUR ASPIRATIONS
DAY 30 – ONE LAST MOMENT

kort

2010-12-06T21:07:00.001+01:00

jag tänkte att jag borde fota lite mer med min systemkamera.
men å andra sidan.
så tänker jag så mycket jämt.
nu har en doft av gurkmackor tagit sig in i min näsa. och på tv är det ett tvprogram. som jag vill se.
hjehejdhejehejdhejdhejdå

people are just people, they shouldn't make you nervous.

2010-12-06T19:33:00.004+01:00

jag känner mig glad igen. det känns bra. känner mig sugen på att hitta på massa saker och klarar till och med av att plugga lite. väldigt lite.
december är ganska ansträngande ändå. liksom så hackigt. så fyllt av känslor. och ibland så uttömt på ork. bortom några hörn står julen och glittrar. bakom två adventsljus till och flera tusen luciasånger.
julen känns bättre än på mycket länge just i år. jag är sugen på att måla tavlor till folk och sticka vantar och så. dock vågar jag inte skriva allt för noggrant här. man vet ju aldrig vad nyfikenhet kan göra med folk. bloggsnokande kanske. jag kan ta över facebook som mest sökta sak på google kanske. kanske.

jag var på ett väldigt intressant spinningpass idag förresten! det har jag lust att berätta. ledaren var en liten fyrkantig man som skrek och härjade. jag kom lite för sent och blev tvungen att sitta längst fram. vilket innebar att den lilla fyrkantiga mannen flera gången påpekade mitt tempo och hur jag cyklade. bredvid mig cyklade en kvinna i 40årsåldern för brinnande livet. när det blev extra jobbigt så vrålade hon. bara sådär. tre gånger ungefär. intressant.
några rader bakom mig var en underlig kvinna som jag och joffan förföljde en gång på stan. då gick hon till apoteket och ställde sig där.
sen så var det någon som smygfes flera gånger.
haha.

annars så tänker jag mycket på att jag vill resa. och på eftergymnasietiden. jag ångrade mig (igen) förra veckan. just nu vill jag inte alls bo i uppsala och jobba. jag vill inte vänta på att få resa.
och dessutom så funderar jag just idag på om jag borde skaffa en ny blogg snedstreck piffa upp denna snedstreck skaffa en häftigt tema för bloggen. hur som helst vill jag på nåt sätt att den ska bli lite mer... igenomtänkt.
hejs!

det strålar en komet. i öster på himlen typ.

2010-12-05T20:17:00.003+01:00

alltså. hej.

åh.

min dag har varit bra. jag har målat och ritat och målat och ätit lussebullar och tittat på friends och målat lite till. och självklart vilat mina vintertrötta ögon i det senaste numret av Monki Magazine. Jag blir, alla händer på hjärtat, helt tokig av den. tiotusen idéer och tankar börjar genast slåss i mitt huvud. slåss om att först få ta sig ut ur mina fingertoppar och ner på ett papper. eller ut på en gitarrhals.

vilket är bra.

fast mitt i allt målande och tänkande blev jag plötsligt otroligt rastlös ändå. så jag blev tvungen att poppa lite popcorn och titta lite på friends.

alltså eeeeh. jag kan verkligen inte formulera mig alls längre.

har totalt tappat det.

men en viktig sak bara innan jag går och slår ett telefonnummer som räcker ända till borlänge.

TYP VÄRLDENS FINASTE ILLUSTRATION(er)

AV EN VÄLDIGT DUKTIG MÄNNISKA JA

hejdå! <3

juljuljuljuljul

2010-12-04T16:51:00.002+01:00

alltså åååååååh. det säger jag bara. resten får ni säga själva (LYSSNA!)

apross

2010-12-01T21:56:00.003+01:00

fast allting blev just lite roligare.

jag hittade en hiskligt ful bild.

en sån sak vill jag ha.

korvman

2010-12-01T21:14:00.004+01:00

JAG ÄR TRÖTT PÅ ATT DET ÄR SÅHÄR.

på att hela livet här är upplagt på ett sånt schema att vad man än gör så väntar man. man väntar på bättre tider. på en annan årstid. på ett nytt jobb. på nästa termin. på att lektionen ska ta slut. på att helgen ska komma. på att man ska få komma hem och äta mackor. på att gitarrlektionen ska börja. på att kön ska ta slut. på att kunna resa iväg. på att få åka hem igen. på att ta studenten.

helt enkelt på att man ska komma fram dit man tänkt sig. så att livet ska få en chans att äntligen ta fart och börja och vara roligt. man ska göra allt det där som man alltid velat göra. och DÅÅ. ja då. då ska man basthujedano mig börja leva i nuet och andas in varendaste liten luftpartikel i presens.

fy svordom säger jag bara.

för just nu är jag huvudsprängdstrött på just detta.

på att man går på dagis (men bara vill börja skolan och lära sig läsa)

på att man börjar skolan (men ständigt längtar till nästa helg, lov, termin, årskurs)

på att man börjar mellanstadiet (men bara vill därifrån och få en ny chans)

på att man börjar högstadiet (men genast vill gå något inriktat och rätt. GYMNASIET.)

på att man börjar gymnasiet (men hela tiden får frågan "vad ska du göra efteråt då???" kastad i ansiktet och därmed inte kan låta bli att längta till studenten.)

för det är ju så det är sagt, tänkt och skrivet.

studenten är lika med den riktiga starten.

valfriheten.

friheten.

vadskadublivadskadujobbamedhurskadufåpengarvadskadubli?

för näeeej. då handlar allt helt plötsligt om att man ska jobba.

för att

få erfarenhet

tjäna pengar

kunna leva

må bra

och för att

man helt enkelt måste

men om man inte vill då.

om man är trött på att sitta hemma och plugga och försöka gråta bort stressen då?

om man helt enkelt bara vill få göra allt det där man vill göra? allt det där som man väntat på så länge att få göra. som man gått på dagis, i lågstadie, mellanstadie, högstadie och gymnasie för att äntligen få föra. att äntligen få tiden och orken.

men då ska man jobba.

äh.

jag vet inte riktigt hur jag ska formulera mig. vet vad jag vill säga. men inte hur jag ska säga det. med andra ord än:

jag är trött på att vänta på att livet ska kunna ta sig en start när det redan kunnat gjort det men när man då måste sitta hemma och göra saker (läxor typ) istället för att gå ut och äta snö. eller sitta inne en hel dag och titta på film. eller hinna träffa alla de där människorna jag vill träffa.

jag tycker det är dumt.

för meningen med livet är basthujedano mig

inte att vänta.

livscoacherna@hotmail.com

2010-11-27T12:11:00.003+01:00

alltså. jag trivs inte så bra någonstans som i min klass för tillfället. och trots detta längtar jag sönder mig själv till studenten. samtidigt som jag vill börja gråta när jag tänker på att 3B kommer springa åt tjugofem (eller hur många vi nu är. alltid lika oklart) olika håll när dagen i all ärornas ära kommer.

här är i alla fall ett exempel på hur bäst vi är:

dagsljus

2010-11-20T15:54:00.003+01:00

jag fungerar så obra ibland. så obra att jag blir ledsen på mig själv. klarar inte av att konversera som en normal människa och inte heller att skratta med magen.
men skit samma. för jag orkar inte gå omrking och vara ledsen för att jag är som jag är. för det känns ju väldigt onödigt. jag är inte ledsen för att jag är som jag är nämligen. dock kunde det gärna få finnas en officiell ursäkt som går något i stil med "jag fungerar inte idag. måste vara hemma.". så att man kunde få vara hemma de dagarna man känner att näeeej. hjärnan fungerar inte. inte talförmågan heller. inte ens hårets naturliga självfall.
det skulle vara bra.
om det fanns ledighetsansökningar, sjukanmälningar OCH konstruktionsfelsinformation.
vilket det uppenbarligen inte finns. efter som denna dator vill rättstava det till konstruktionsmaterial istället. vad ska det vara bra för?
ja ja.
idag är det i alla fall helg. och jag får vara hemma och vara lite ur funktion och inte alls behöva må särskilt ledset över. bra det.

glutenkvinnan

2010-11-18T22:22:00.004+01:00

nej. nu får det vara nog.
faktiskt.
punktligt.
prickigt.
och helt helt på riktigt.

i och för sig så kan jag inte låta bli att vara glad mest hela tiden och tro att det är december. kan inte låta bli att gå och köpa julklappar och nynna på lucialåtar.
men alllllllttsssååååå.
ibland hamnar tröttheten ivägen. ensamheten likaså.
drömmar om fula personer som är fulla och förföljer mig lika så.
och det är så irriterande. men det mest irriterande är nog ändå att
hur ful han än är
så kan jag inte låta bli att bli ledsen
för att han är så jädra vacker
eller för min
sommar som blev brutalt stulen

och även om det var på ett bra vis till en början
så är det sorgligt när det helt plötsligt slutat vara så
när man står där vi trottoarkanten för att det är för halt för att gå
man undrar lite hur detta gick till
hur det kommer sig att grottmänniskan* i björklinge
har en blogg som är mer läst än min
hur det kommer sig att mina alltid vantiklädda händer
bara är omringade av vantar

och äsch.
äsch på att detta egentligen är på tok för personligt.
på att jag ägnar på tok för mycket tid åt att
tänka på människor (människa) som inte är värd att
tänkas på. inte alls faktiskt.
äsch på att äsch inte vet jag.
jag är trött just nu. min dator vill starta om sig hela tiden.
i morgon ska jag stå på gränby centrum och babbla.
hejdåååå.

*grottmänniskan är en kille på 20 år som bor i björklinge. han har en blogg. vågar dock inte skriva adressen. för tänk om han läser här? stalkar mig lite? mycket tänkbart faktiskt. eftersom han en gång i tiden ALLTID vrålade som en grottmänniska så fort jag såg honom. som i ett försök att få min uppmärksamhet. spelade liksom ingen roll vad han sysslade med. det kunde vara till exempel:
- tennisspelande
- bilåkande (vrål ut genom fönstret)
- vandrande på stan med kompisgäng
- bussväntande

vid alla dessa tillfällen har han helt på riktigt vrålat som en grottmänniska när han sett mig. och inte vet jag varför. men ganska intressant är det. sorgligt nog har han slutat med det nu. har skaffat sig en mer fashionabel stil, en blogg och SJÄLVKLART ett händelserikt och festligt liv. ehehe. han bor fortfarande i björklinge. och verkar gilla att fota sig själv i duschen. intressant snubbe. fast han hade ju trots allt varit ännu intressantare om han behållit grottmänniskovrålet.

femtonkvadrat

2010-11-13T18:30:00.004+01:00

hej. jag känner mig lite ledsen på nåt vis. så därför tänkte jag ladda in lite hullerombullerbilder från en halloweenfest på ett höstlov med en väldigt bästig klass.

harry potter och skratt

2010-11-13T11:24:00.003+01:00

alltså. inatt drömde jag något! nämligen att jag, valle och crills stod på en scen. det var sommar och gräset nedanför scenen var festivaligt nedtrampat och somrigt gulfärgat. jag antar att vi var på någon slags festival, även om det inte riktigt framgick. kan ha varit en skolavslutning också. fast scenen påminde väldigt mycket om en scen på peace and love.
jaja. hur som haver.
vi skulle spela en låt som jag hade hört en gång förut. för typ ett år sedan. och jag skulle både spela elgitarr och skrika och sjunga och ha mig. dessutom var det jag som skulle räkna in låten. vilket inte gick så väldigt bra. jag klinkade lite på gitarren, som knappt hade någon volym. sen började vi sjunga. jag hade glömt både melodi och text och lyckades sjunga med i en rad ungefär.
usch. hemskt var det.
sen tog vi en liten paus. gick ut i den lite tomma publiken och pratade med några. jag kände mig illa till mods. men inte blev det bättre när nån kom fram och sa "hahaha. var det du som spelade introt??? det hördes inte alls."
då blev jag ledsen och vägrade gå upp på scenen igen. jag gick omkring och var ledsen och sen var drömmen slut.
intressant värre!
nu måste jag duscha, packa väskor och norpa mina föräldrars busskort så att jag lyckas ta mig in till stan.
hejsss

frejas dag

2010-11-12T14:35:00.002+01:00

hehehej. jag och amanda sitter i matsalen och skrattar. vi har slutat för timmar sen. i plural till och med. men vi tycks inte riktigt komma härifrån.
jag har vectoriserat bilder och grejat i photoshop nu. en helg känns väldigt välkommet. snön ligger kvar. det är en stor vattenpöl utanför matsalsfönstret dock. det luktar så mycket bullar här att man tror att man ska få diabetes. amanda sa just åt mig att hålla käften. hon är göööllig.
jag är fredagstrött.
och ikväll blir det det harry potter maraton.
jag skulle kunna sitta här och rabbla upp onödigheter hela dagen. fast då skulle jag missa bussen. och det är inte bra. så hejdååå.

det snöar fortfarande

2010-11-09T22:04:00.006+01:00

jag tycker det är spännande. i morgon kanske vi inte kan öppna dörren för att det har hamnat snö i vägen. en bussresa beräknad på 20 minuter kanske tar en timme. när man kommer in genom dörren kan det vara så att det ligger ett smärre snöberg på ens huvud.
de två sistnämnda har
1. en gubbe på bussen hem varit med om. han beklagade sig tydligt över att bussresan från fyrislund hade tagit 25 minuter mer än väntat.
2. jag varit med om. när jag kom hem och in genom dörren och tittade mig själv i spegeln kunde jag nämligen konstatera att på mitt huvud låg en liten vid hatt av snö och mallade sig.

första snökaoset är alltid första snökaoset och även om försenade bussen, bilar nedkörda i diken, genomblöta vinterskor och bortsnöat smink (ytligheten finns) kan var lite jobbigt så tycker jag att första snökaoset är någonting bra! i snökaoset för två år sedan hade min tonårsvärld två dagar tidigare vänts på ända och skakats om riktigt ordentligt. inte ens att vi stod ute i fyrislund i en och en halv timme med tre stycken bussar om vägrade komma gjorde någonting. det var bara som extra energi till mina virvlande glada tankar.
förra året fick jag inte mitt snökaos. jag var, dagen i ära, vilsen i en stor feberförvirring. klarade bara av att ligga i soffan och oroa mig för att byggarbetarna som byggde på vårt hus då skulle komma in i vårt hus för att dricka kaffe, ställa sig i vardagsrummet och skratta åt den ynkliga feberfläcken till människa som låg där i soffan. det vill säga jag. dock räddade snökaoset mig lite här. för det var alldeles för snöigt för byggarbetarna att pallra sig hem till oss.
sen på kvällen vaknade jag till liv igen. lyckades slå bort några febergrader. fick nöja mig med att se snökaoset på tv:n. folk som cyklade omkull i snödrivor och bilar som inte kunde bromsa.

men i år, varken med en förvirrad (men glad) uppochnervändhet eller en kropstemperatur på 40 grader, blev jag en timme försenad på hemvägen. sedan hindrad från att åka på yoga. inte sådär jättekul i och för sig. men jag tänker inte tro på att kaoset gett upp än. första snön luktar gott. att krama snöbollar känns bra.

annars så. ja. jag vet verkligen inte. men jag mår ganska så bra. känner mig stadig och skrattig och arg och stressad och kär och självständig och framtidstroende och panikig och lugn och vintermysig och lite lite gråtig på en och samma gång. fast mest glad. saker och ting verkar inte lösa sig. men. just nu i denna stund, dag, vecka tycker jag faktiskt inte att det gör så mycket.

bländad av en höstsol

2010-11-08T16:58:00.002+01:00

jag ska snart slänga in lite torsk i vår microvågsugn för att jag måste äta nåt innan jag åker in till uppsala igen. femte bussresan idag blir det. och ja. jag börjar faktiskt tröttna lite på att åka buss. eller inte främst på att åka buss i sig, mer på vilken tidsslukare det är att alltid passa bussar och åka fram och tillbaka. därför spanar jag på lägenheter till billigt pris med alla mina ögon och andra alternativ som gör att jag kan undvika att bo i björklinge nästa år också.
för nu får det faktiskt vara nog.

annars så har jag idag återkommit till skolan efter ett höstlov som mest känts som ett jullov. hela min själ skriker efter lussebullar med strösocker på och luciasånger går på repeat i mitt huvud. dessutom är den allra förstaste julklappen påbörjad. och någon dag snart ska jag försöka pallra mig till yll och tyll och köpa garn.
mitt höstlov har för övrigt varit väldigt bra. jag har hunnit lata mig så att hjärnan nästan trillat ut ur huvet, varit på kalas och fester och krogar så det stått härliga till, hunnit stirra och lyssna på p3 precis lagom mycket och träffat mina fina vänner nästan lagom mycket i alla fall. lite mer hade ju inte skadat.
nu räknar jag ner till jullov. 6 veckor kvar. men ja. någonstans därinnan kommer ju lucia också. det sitter fint!

4, 3, 2, 1 !!!!!!!!!!!

2010-11-05T18:56:00.004+01:00

linn är här. det är fint. jag är rädd för min igårdag men ändå ganska glad i min mage. liksom lite hullrigombullrig. nere i köket står det en kladdkaka och väntar på oss. och! edward cullen är skum.

sara och hösten, del2

2010-10-31T20:19:00.004+01:00

jag har en trötthetskänsla i min kropp som endast brukar existera när jag har feber och förkylningar och baciller inom räckhåll.
i och för sig vaknade jag med lite halsont igår morse. som en klump. men jag känner mig absolut inte sjuk idag. bortsett från trötthetskänslan då.

jag har, säkert sist av alla i hela världen, sett avatar nu. och den var faktiskt bra. jag har bara varit väldigt irriterad på att filmen fått all uppmärksamhet för att den kostade x antal miljarder att göra. inte har jag trott att den varit nåt att ha.
men jo. jag gillade den. håller inte med om "AAAH DET BÄSTA JAG HAR SETT". inte heller riktigt om den så klassiska "Pochahontas men med mycket bättre effekter."
jag är någonstans mitt emellan. eller så är jag inte det. haha. jag vet inte. men jag tyckte om den. tyckte att den var väldigt vacker. men fortfarande tycker jag att 500 miljoner DOLLAR är en löjlig summa. om jag hade 500 miljoner dollar skulle jag inte kasta bort dem på en film baserad på en mix av massa kända historier (bland annat pochahontas då)
och så känns det lite som att han motsäger sig själv. på något vis.
äh.
eftersom alla redan sett denna film så är det inte riktigt någon idé att skriva mycket mer om den känner jag.

annars så måste jag försöka med någonting mycket viktigt inom en inte allt för lång tid. jag håller på att tyna bort här. samtidigt som jag håller på att explodera. woah.

HÄR ÄR, del två, av bilderna från förra helgen.

sara och hösten

2010-10-31T19:59:00.004+01:00

min syster är vacker hon. här är första delen av bilderna vi tog förra helgen:

en tesked rapsolja

2010-10-31T12:26:00.002+01:00

det känns att hösten är här nu. i kroppen. i huvudet. lite så.
nästan alla klockorna är omställda nu. förutom min väckarklocka då. men det var smidigt att vakna halv tolv, kliva upp och titta klart på sista biten av shutter island. för att sedan inse att klockan, fortfarande, var halv tolv.
jag vill ha asabasa (louises uttryck hehe) mycket snö i vinter. så att jag kan använda mina stora feta kängor utan att se ut som en vilsen äventyrsvandrare.
ja. lite så.
nu ska jag se om min hårddisk är sammarbetsvillig.

en mosad gecko

2010-10-27T21:31:00.003+02:00

jag klarade av att skriva klart engelskan utan att ramla ur min säng av gråt och stress. jag är så himla stolt över det. helt på riktigt. för jag förstår verkligen inte vad som händer med mig. jag verkar liksom tappa all min koncentrationsförmåga mest hela tiden och bara klara av att tänka på alla saker jag måste göra och för allt i världen inte förstå hur min tid ska räcka till.
jag lyckas alltid fylla min framtid med en himla massa saker. alltid. på något vis. bra är det ibland. men nu vill jag bara få sooooova.

just nu känner jag dock för att gråta. trots färdiggörandet av engelskan.
jag vet inte riktigt varför. kan vara för att jag lyssnar på Don't Panic med Coldplay. dagens, veckans, månadens, året och livets gråtlåt.

men jag har varit på kortfilmsvining idag. kände mig kulturell och allmänbildad. uppsala internationella kortfilmfestival är grejer det.
blä blä.
nu har jag inget mer att säga. har en trötthet som börjar ta över hela min hjärnkapacitet.

mod

2010-10-25T21:15:00.004+02:00

skrev just lite poesi va. och ni förväntas (och är tvingade) att läsa. den har till och med en liten klurig tanke bakom sig. inte varje dag något sådant sker. säg till om ni vill ha tanken förklarad. efter att ni läst alltså:

en stor pluffsig jacka
ett par skor som ständigt får
mina fötter att placera sig
lite fel och i otakt till varandra jag
vågar inte ta rulltrappan
en gång var det en kille som
fastnade med sitt skosnöre i den

på andra sidan glaset står du
och du vågar inte vinka för
du vill inte vara till besvär och jag
känner att du genast blir
till besvär jag känner
mig besvärad så jag
snubblar därifrån

den varma jackan klibbar mot min rygg
pluffsigheten blir bara tydligare ju
rödare mina kinder blir

en försenad buss och när den väl kommer
ett trappsteg som är lite för högt för
tanternas rolatorer och mina ständiga ben
en längd som inte går att namnge med
något annat än ojämn

ett fniss som inte riktigt får chansen att bubbla upp
ett skratt som ingen någonsin hört
tiotusen ord som säkert
någon annan redan sagt
inte riktigt någon mening med att säga dem då

konstig och ganska tyst men ändå
utan något direkt att kalla mig
står jag här försöker inse vad mina
blinkande ögon har uppenbarande framför sig
kanske
klev av vid fel hållplats
glömde bort att titta upp ur
artikeln om nudlar och övergångsställen

övergångsstället
mitt framför mina konstigt riktade fötter har
trafikljus som blinkar grönt och
jag står kvar
där på andra sidan
bakom ännu en glasruta står du
du lyfter armen
vågar självklart inte riktigt vinka

jag blinkar
känner hur snoret sakta tar sig ut genom min näsa
vill droppa på min halsduk som vatten ut
ur en läckande kran
varför ska det vara just nu?

snabbt
en jackärm genom hela mitt ansikte
en stor pluffsig jackärm och för någon entaka
hundradels sekund blir allt alldeles varmt och mörkt och
det enda jag kan se
min egna andedräkt

snabbt
med jackärmen inte längre för mitt ansikte
inte hann du väl se?

ditt glada ansikte
några bussars reflektioner i glaset och
din tydliga arm som
rör sig från ena sidan till den andra
i luften som att
den dansar sin egen ensamma dans

den sticksiga kalla luften i min numera osnoriga näsa och
tanken på skosnöret i rulltrappan
faran som aldrig går över
jag tror du vinkar men jag
vinkar inte tillbaka

vill inte
vara kvar på min ensamma hala fläck
trafikljuset som lyser rött
övergångsstället som en utplattad zebra
mina pluffsiga fötter
som plötsligt
trots det röda ljuset.
den hala marken.
den obekvämt pluffsiga jackan.
rör sig framåt.

20:20 (fast fjorton minuter senare)

2010-10-25T20:05:00.005+02:00

jag har en magiskt kraft. kan känna på mig när pluggandet bara fastnar i halsen och inte alls vill te sig och bli till några nya kunskaper. kan märka när jag likt förbenat bara kommer sitta och glo in i väggen, pilla mig mellan tårna, fläta luggen, sticka ett varv på mina blivande sockor, göra kullerbyttor på mitt sovrumsgolv eller äta en macka eller två ISTÄLLET för att faktiskt sätta mig och läsa igenom de där små fjuttiga sidorna. det är som att jag kan tänka mig göra vad som helst för att slippa plugga.
jag har lärt mig nu att känna igen mig när jag börjar titta upp i taket och räkna skuggor i stället för att läsa det jag ska. jag har lärt mig att känna igen det som ett tecken på att pluggandet inte kommer bli något pluggande. bara ett dumt bortkastande av tid. och min magiska kraft vilar på just detta. om det nu är så magiskt vet jag inte. kanske rent av dumt? men just nu är jag där i alla fall. kommer inte klara av att plugga. inte nu i denna sekund i alla fall. så jag bloggar istället. lyssnar lite på min höstlista (som har växt till sig och som ni borde lyssna på. bara att klicka)
tänker lite på att jag nog klarar mig ändå. även om jag ibland blir så arg på att allting verkar bete sig som det alltid har gjort att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen.
men då tänker jag på en annan sak sak sak som hände för några små dagar sedan som fortfarande gör mig glad och lite stolt. dock är det hemligt. fast den som frågar, den får nog veta.

dagens upptäckter:
- kylan gör att man kan gå genvägar utan att drunkna i lera
- mitt rum känns som julafton (på det bra viset)
- min kropp verkar inte ha förmågan att bygga upp muskler
- jag får ont på framsidan av mina ben (smalbenen heter det kanske) av att gå på gympa på friskis och svettis
- nybakat bröd måste ätas på hela tiden
- en helg springer snabbt förbi

nu ska jag ladda in bilder på min dator. hejsss

torktumlaren

2010-10-22T22:44:00.002+02:00

hej. det är kväll och jag sitter framför min mammas minidator som envisas med att klicka på allting samtidigt. jag tittar ut på gatan utanför, men ser mest min egna spegelbild i fönstret. jag är glad för att jag har fått solljus både idag och igår. jag är lite som att någon har lagt mig i en torktumlare på högsta effekt. lite skakig. med en svag huvudvärk som försöker ta sig fram. det tänker jag inte låta den göra. jag tänker gå och lägga mig nu. strunta i torktumlandet och i att mitt rum (nu igen) ser ut som en enda stor torktumlarröra.
torktumlarpussar på er. och godnatt.

hösttröst någon?

2010-10-20T19:03:00.006+02:00

jag saknar solen. har inte sett den sen i söndags. vaknar numera efter solen, och som lite extra höstmörker på detta har det mesregnat och varit alldeles grått de senaste dagarna.
jag fick ett mejl från blogg.se om en lista på sju grejer man skulle göra nu för att slippa höstdepressioner. finns att läsa HÄR
inte helt dumt i huvet ändå. och bloggägaren har en lite för lång pannlugg och ser glad ut. inte helt dumt i huvet det heller.
jag tänker på vad jag ska ta mig till egentligen för att orka med den här hösten. om jag själv fick bestämma helt och hållet, önska mig vad som helst,
då skulle jag önska att jag fick ledigt från skolan fram till mars och att mina klasskamrater inte skulle jobba nåt (så att jag inte kom efter alltså) och bara sitta och sakna mig hela dagarna. medan jag själv åkte till nepal och softade. eller så.
men det kan bli lite svårt.
så därför...
sju saker jag hade tänkt försöka göra för att inte glömma bort att våren faktiskt kommer och att vintern och hösten inte är dödlig. inte ens så illa faktiskt.
1. börja planera julen i tid. tänkte att jag kanske ska skaffa mig en fin liten ritbok (jag vill köpa tusen stycken olika anteckningsböcker för stunden) och komma på fina julklappar jag kan tillverka själv.
2. våga lata mig! och komma ihåg att spara tid till att bara ta det lugnt.
3. MYYYYYSA. åh. alla är så mysgalna. ska tända ettusensjuttiotre värmeljus i olika färger och dofter och lyssna på valar som sjunger i haven och titta på snyftfilmer och bara myyysa. nej tack säger jag. däremot säger jag ja tack till att titta på scrubs (eventuellt kanske någon annan tv-serie också) och äta. gärna cupcakes. det var länge sen.
4. träna! var på mitt första friskis och svettis pass sedan jag köpte gymkort igår! det var kul! och om jag ska kunna titta på tv-serier och äta måste jag ju röra lite på mig också.
5. hitta massa ny fin musik på thesixtyone.com
6. blogga mycket. kanske inte så avancerat och med massa vackra bilder. eller kanske det om jag har några. men främst ordbajsa min blogg alldeles brun. det tror jag kan vara bra.
7. BLI KÄR. haha. underbar sak att lova sig själv. men att vara kär på hösten är inte alls så illa. räddar en liksom. och med detta löfte avslutar jag nu. hejdå!

(haha. bra att jag lyckades skriva lika många saker som hon den där bloggaren också. lite som att jag vill vara som hon. ja ja.)

fläskläpp

2010-10-18T20:14:00.003+02:00

dagen blev lite så som jag fasade för igår kväll när jag somnade så överlycklig som en människa kan vara. det tar på krafterna att vara sådär glad. och dagen idag har blivit helt hjälplös och ynklig. känner mig stressad men också alldeles för matt för att orka tänka på det. så jag ställer in mig på repressionmode. förtränger allt jag borde göra och sitter på mitt rum och försöker låta bli att frysa istället.

annars så känner jag mig lite lagom bortglömd bland utlandsresor, huvudvärkar, hemtentor, pojkvänner, läxor, datorbatterier, affärsplaner, studentkryssningar, halloweenkonserter, lan, utgångar, pendeltåg och matsalsbord.

och allra mest glömmer jag bort mig själv. och det faktum att jag inte är någon himla supermänniska som klarar av att göra tjugohundratrettiotre saker i veckan utan att få somna i soffan någon eftermiddag ibland eller sitta instängd på mitt rum och vägra prata med mina föräldrar. jag måste verkligen lära mig detta. speciellt måste jag lära mig att inte bli så himla tokig när jag är GLAAAD och planera in tusen nya saker. men det är på väg. har tackat nej till att åka till stockholm i helgen. bra det i alla fall.

fru mustasch

2010-10-17T20:16:00.004+02:00

och härmed vill jag presentera det häftigaste bilden på mig genom alla världars historier. det var natt. det var lördag. det var kalas. och så var det två killar med en lösmustasch. en lösmustasch som jag dansade fram och tog slag på.
dock vad min haka har för sig på bilden vet jag inte. den kanske ropar på ett gympass? försöker ta över bilden? eller helt enkelt bara blottar sig? INTE riktigt okej i alla fall.

OOH IT'S GETTING COLDER. THE LEAVES ARE FALLING.

2010-10-17T11:21:00.005+02:00

på tal om tid så lyckades min hjärna komma på den smarta idén att jag skulle ta bussen in till stan som gick samtidigt som gympapasset skulle börja. och detta insåg jag tio minuter innan den bussen jag egentligen borde tagit skulle gått. och då skulle jag ha gått för fem minuter sedan. så idag får det bli jogging i stället. hemma på björklingsk mark. sparar tid på det viset. och hösten är väldigt vacker idag.
som den även var i fredags, när vi var med klassen i stockholm. älskade 3B. vi som aldrig riktigt klarat av det här med att vara normala. <3

tidsmässigt

2010-10-16T18:57:00.003+02:00

fattar jag ingenting. tiden är någonting som beter sig helt bångstyrigt för tillfället. om en timme borde jag vara ganska så redo för att bege mig mot uppsala. så jag borde sätta fart. nu!
denna sak ritade jag förresten i... förrgår tror jag. blev lite sisådär. men eftersom vi har vårt UF-företag på g, där vi ska sälja tröjor med tryck. tryck som jag designar. så måste jag spara det som blir bra till framtida supersnygga tröjor.
shulululu då!

OLOndon!!!!!!

2010-10-12T20:56:00.006+02:00

jag håller kanske på att bli lite tokig. råkar både skratta för mig själv på bussar och prata för mig själv i korridorer. är rädd för ett par ögon. men absolut inte för att de är läskiga eller så. det är bara det att de är så jädra snälla. och tittar på mig så himla snällt. och lite för länge. så lite för länge att jag hinner bli lagom nervös och flackig med blicken och skakig i händerna.
åh. nu började taio cruz sjunga om sina händer i spotify. från min otroligt blandade höstlista. allt från fin mysig gitarrpop till dynamite dunk dunk dunk innehåller den.
dynamite är den officiella londonlåten. eftersom den spelades lite då och då mest hela tiden när vi var där och dansade på engelska pubgolv.
jag orkar inte försöka beskriva hur jag känner mig för stunden. förutom rädd och lite elak.
här kommer jag och joffan, från två olika kvällar när vi hörde dynamite.
yeah yeah.

London bästa delen

2010-10-11T11:23:00.004+02:00

BÄST<3

prag med hus

2010-10-10T15:38:00.004+02:00

oj oj oj oj oj oj oj oj oj oj.
har suttit i flera timmar nu och redigerat bilder. sedan har jag slängt upp hela högen med tjeckienbilder på fejjan. bilduppladdningen där går i alla fall fort. här på bloggen går det förbövligt trögt och om jag ska ladda upp alla nittio bilder här kommer jag få sitta till morgondagen. vilket jag verkligen inte alls vill. för jag känner mig otroligt rastlös och lite ensam och i behov av att åka iväg. typ in till uppsala.
men några få kommer här:

5 dagar och 9 timmar

2010-10-10T02:29:00.004+02:00

så lång tid tycker google maps att det tar att åka till indien. med bil alltså. inte så illa ändå. kanske kan övertala elin att ge mig en gratis skjuts dit. hon skjutsade trots allt hem mig från rebecka nu ikväll. och det var väl tre kilometer sisådär. så det är ungefär samma sak.
jag håller på att krypa ur mitt eget skinn. är som en orm och krälar omkring på mitt sovrumsgolv. vänder och vrider mig på grund av tröttheten. försöker ömsa bort mitt yttre mot någon byrå. lämna ett läskigt skal som liknar mig.
obehagligt det skulle vara.
jag har lite problem med att bestämma mig för att gå och lägga mig. vill inte riktigt lämna över min lördag till sömnen än. den har liksom varit så kort. eftersom jag först vaknade tolv, gick upp och åt frukost och sedan somnade i soffan och sov till fyra. hehe. det är ingen tvekan om att jag behövde en helg. en helg där jag bara kan ligga och lata mig och sedan sitta uppe till sena natten och tänka på saker som jag sagt och saker som jag gör och ögonfransar och kalas dansgolv och gitarrer och stämmor och min framtid och ensamheten och saker som krockar och på min armbåge som svider lite nu.

allra mest tänker jag dock på alla ställen som jag vill åka till. och så önskar jag mig lärdom om att sätta mitt pluggande på autopilot. fast först önskar jag mig en radar så att jag kan hitta mitt pluggande igen. vet inte vad som hänt med det. men jag vill verkligen inte mer. kanske är det det faktum att studentmössan redan är beställd och att hela mitt huvud är inställt på studenten och framtiden och absolut verkligen inte längre saker som skolan och bra betyg och avancerade uppsater.
nej fy 17!
nu kanske jag ska försöka sova lite ändå. så att min söndag har chans att bli någorlunda lång.

borsta mina tänder!

2010-10-08T08:33:00.004+02:00

aaaaaaaaah. var längesen jag kände mig såhär trött. att ha en person från ett annat land boendes hemma hos sig är lite krävande. DOCK väldigt kul! och verkligen både en upplevelse och kunskapsgivande. men, tröttheten är det som känns tydligast just i denna morgon. och ja, det kan ju vara på grund av just det, att det är morgon.
vi var ute på pub igår! smög oss in när man egentligen var tvungen att vara 24 (fast ja, inte så mycket smygande ändå, jag visade leg i baren och inte sa han nåt om att det fattades sex år på min ålder. nepp.) vi lyssnade på livemusik och pratade med nån snubbe som hette erik som hade varit i ryssland och bråkat med kommunister på en minibuss. han berätta de mest underliga saker. men det som jag ändå tyckte var allra underligast var att han sa allt med exakt samma monotona röst.
nu sjunger de att det är dags för fredagsmys på spotify. och jag borde göra mig redo för att gå till bussen och åka till upplandsmuséet. sista dagen tjeckerna är här nu. lite konstigt ändå.

kärlek

2010-10-04T22:31:00.003+02:00

jag känner mig så glad. känner mig lika nöjd som en katt som hittat en skål med oändligt mycket mat i, som en fyraåring på julafton, som en mormor som precis stickat klart den andra strumpan till sitt barnbarn, som en trettonåring som precis blivit bjuden på dendärsuperhäftigafestennivet, som en turist som har tur med vädret eller helt enkelt som en freja som just har varit på teater.
åh.
tjeckienutbytet ter sig. riktigt duktigt dessutom. för ja, jag var ju i prag och i zlín innan, och bodde hemma hos en tjej som heter jana. och nu är jana + de andra eleverna från tjeckien här, i sverige, och bor hemma hos oss och upptäcker uppsala. och uppsala är som mitt barn. mitt barn som jag är så otroligt stolt över. kära kära uppsala. ibland får jag för mig att jag är trött på denna stad, att jag redan sett allt och varit i varenda gränd. MEN.
icke. FÖR.
så är det bara inte, helt enkelt.

dessutom så har jag en underlig känsla i min mage. vaknade klockan tre i natt och var alldeles pigg, springig i benen och alldeles viftig i armarna. kommer på mig själv ibland med att sitta och tänka på min framtid och blir alldeles glad. jag har ingen aning varifrån denna känsla kommer. men inte är den sämre för det! jag vill löda fast denna känsla i min själ, och få den att gro fast och sedan växa och bli starkare. jag känner mig så full av talanger och kreativitet. har tuuusentals idéer som snurrar runt i mitt huvud och kittlar min hjärna. (och ja. en mening blir alltid lite äckligare när man stoppar in ordet hjärna i den, jag vet.)

tänkte bara meddela om detta. eftersom det lätt blir så att jag häver ur mig om mina små problem här oftast. i någon slags otydbar form. hoppas jag.
och så tänkte jag bara meddela om att jag kanske i första hand spenderar min tid som blir över (när jag inte är trevlig mot jana och pratar engelska och pekar på olika byggnader och träd och människor och djur och jag vet inte vad det vill säga. inte för att jag är direkt otrevlig nu, hon har gått och lagt sig.) på att sova. och på att läsa om budget. så det kanske kommer eka lite tomt här.
men icke att frukta!
som om jag någonsin kommer kunna glömma denna blogg på heltid. skulle inte tro det vaaaa.

gitarrfodral

2010-10-01T18:22:00.003+02:00

nejmen hejmen

min hjärna är fylld av grejer och planer och tankar och damm.
har precis totalstädat mitt rum, vilket resulterade i en ny färg på min matta och återfinnandet av ett golv. förstår inte varför jag inte kan städa mitt rum förrän det ser ut som att det har varit ett smärre krig där inne.
sen ska ska jag snart sminka mig och sisådär, äta middag och sedan gå till bussen. ska nämligen först hem till amanda och sedan blir det utgång! festligt värre! har ju bara hunnit gå ut en gång i uppsala sedan jag blev arton.

nu blire tonfisk till middag! SOM JAG LÄNGTAT EFTER DENNA UNDERBARA FISK. enda sedan jag tog flyget hem från gatwick och smaskade på en tonfiskbaguette från pret har jag tjatat ständigt om tonfisk. muuums :DDDDDD

kråkor flyger långsamt

2010-10-01T00:00:00.007+02:00

mitt fyrahundronde inlägg. räknat med diverse utkast också i och för sig. men fortfarande. fyrahundra. uj.
klockan är natt. jag har proppat min dag fylld till översvämningsgränsen. mestadels med viktiga möten med viktiga människor. har hunnit med att träffa både hannah, felix och carl en stund i var. har varit i skolan. har skrattat mig själv till magvärk. har fikat på cafe 018. har sjungit i några timmar. har åkt en massa buss. skrivit en massa sms. pratat spanska. har funderat på framtida resor. har ätit fyra äpplen, och x antal mackor. har hunnit rita bilden ovan. har luktat på hösten.

funderandet på framtida resor gör mig alltid så jäkla galen! det är verkligen livsfarligt att nämna en endaste liten resemöjlighet i min närvaro. mina öron snappar genast upp det, skickar vidare möjligheten till min hjärna och min hjärna börjar spinna vidare. börjar komma upp i varv. som sedan leder till en väldans hastighet och plötsligt sitter jag och tänker på oslo på natten, en lägenhet i paris, barcelona i april, amsterdams alla färger, hur billigt man kan hitta tågbiljetter till köpenhamn, hur lång tidsskillnad det är mellan sverige och indien, irlands alla gröna kullar, pubar i skottland, med mera, med mera. och sen blir jag heeelt hyper. oftast lagom till att jag klivit av bussen och kommit hem till mina två soffplacerade föräldrar. oftast lagom till att de båda är trötta och bara orkar titta på björn gustavsson och skratta åt hans peps-imitation. ofta blir det så att jag kommer hem och kastar alla mina ideer i deras gamla ansikten. i deras ansikten som inte vill slita sig från tv-skärmen och än mindre vill ändra sina uttryck. det som ett bevis på att de faktiskt inte tar in allt det där som härjar omkring i mitt huvud, mina armar, mitt hjärta. ja - i hela min artonåriga kropp.
och ja visst. de har då kanske redan upplevt allt det där. de har redan varit i nepal och fått höra hur en glad nepales berättat en historia om hur han en gång hittade en plånbok med massa pengar i, lämnade in den och sedan fick en hejdundrans hittelön. de har redan sett en ko brinna på bali. de har sprungit vilse i grekland utan att komma ihåg namnet på sitt egna hotell (i alla fall min kära mamma, som 16 år. haha!) och de har sett koblajor fastklistrade på en vägg i nåt land i asien för att bajset skulle det minsann eldas med.
MEN.
det är inte en anledning till att fortsätta titta på den där förbenade tvn istället för att slå följe med mitt armviftande och lyckomuller. för det är så det känns. allmänt. som att ingen riktigt förstår hur jag känner mig när jag känner mig så här. när jag är på översvämningsgränsen och inte vet om jag är på väg att explodera. inte heller vet om explosionen kommer arta sig i ett stort stadigt skratt eller i en liten skakig svag snyftning.
men ja. hur ska någon egentligen kunna veta sånt, som jag själv inte alls har lyckats få en grepp om? inte efter 18 år. inte efter fyrahundra inlägg. fast.

tänk så tråkigt det hade varit ändå.

tregångerlondon

2010-09-29T19:01:00.004+02:00

hej. just nu önskar jag att jag hade en liten ö som jag kunde åka till. en ö där vattnet var medelhavsfärgat och lyste av korallrev. en ö där ingenting farligt fanns, förutom möjligtvis ett superstort klätterträd med tjugoelva kojor i. (om man heter freja kan sånt vara farligt. jag har ramlat ner från saker som trappor, våningsängar, gungställningar, plintar, cyklar, stolar och nästan en höghöjdsbana)
och framförallt så önskar jag att ön inte hade något som kallades tid. och om den skulle ha det så skulle tiden stå alldeles alldeles stilla.
det vill jag ha. nu tack. för. jag skrev ner lite framtida planer i min kalender, hade egentligen tänkt att plugga och komma ikapp i skolan och plötsligt bara rasar händelserna över mig. det är i alla fall så det känns.

1. kings kross i natten
2. joffan och jag!
3. joffan i en orange båthytt. även kallad vårat hotellrum!

London första delen

2010-09-28T20:42:00.002+02:00

jag äter kakor och lyssnar på musik på en ytterst fiffig sida vid namn thesixtyone.
dessutom så sitter jag på mitt alldeles egna rum, hemkommen från london. det känns konstigt och jag kulturkrockar, tidstapparbortmig, orddampar och känslouttrycker mig i sång.
här är en liten video från london, livefilmad i en appelstore. som i väntan på mer och bättre. vi hade det HELT underbart i alla fall.

and I'm slowly starting to realize

2010-09-20T20:57:00.004+02:00

ojojoj. alltså. snart är den här. dagarnas dag av alla dagar i ära.
för alltså.
jag och joffan åker till london på onsdag.
london som i england som i utanför sverige som i en flygresa bort.
onsdag som i denna vecka som i om två dagar som i SNART.

min hjärna har bestämt sig för att strejka på heltid. ropa lite efter nåt sött att äta ibland. men annars är den död och strejkig och bitter. vill inte alls komma på smarta filmidéer till mulitmediaprojektet eller lära sig vad monoteism betyder. OCH dessutom så verkar den inte vilja inse att jag och joffan helt själva åker till en stad som är större än hela sverige. att vi båda är myndiga och att vi minsann tänker lära oss att tycka om öl! bland annat alltså. situationen är inte direkt så att vi tänker åka dit, checka in på hotellet och sedan placera våra flygstolsslitna rumpor på var sin barstol och beställa öl efter öl efter öl tills vi inser att klockan är dags för att ta sig tillbaka till gatwick och sedan till sverige igen.
ungefär som detta:

hahah.
det hade varit nåt det.

för övrigt så har jag saknat scrubs. har täppt igen scrubshålet i min själ genom att titta på how I met your mother under hela sommarlovet. eftersom jag såg det allra sista (riktiga) avsnittet av scrubs i början av sommaren samtidigt som jag satt och grät. men igår såg jag scrubs igen för första gången på lääääänge. och ack. det är och förblir alltid det bästa jag vet. så som zach braff är och förblir alltid den finaste människan jag vet.
nu hade jag tänkt tänka lite mer på london. tvinga min hjärna att inse faktum så att den kan säga åt mina mage att börja pirra lite. och så hade jag tänkt gå ner till soffan och låta bli att somna där så att jag kan lyckas dricka lite grapeté.
här får ni en OTROOOLIGT gammal bild på en OTROOOLIGT liten jag. bara för att jag har gått och blivit nostalgins moder. typppp.

haha. jag tyckte faktiskt att de där glasögonen var snygga. cool jag var!

5 x freja

2010-09-19T19:15:00.006+02:00

haha åh. jag blev väldigt nostalgisk av att tänka på mig själv gåendes i åttan. och i nian. och sisådär. så jag tänkte att jag vill därför ge er fem bilder på mig, en från varje år sedan förra valet. dock köpte jag min kamera i oktober så bilden från 2006 är tagen i oktober. de andra i september.

2006

jag var vig som bara den. smal som jag vet inte vad. och hade starka åsikter om (som sagt) kollektivtrafiken.

2007

hade en pannlugg som ständigt var lite för lång och alltid hamnade i mina ögon. jag hade gula jeans. och barnarmband.

2008

jag hade precis börjat ettan. jag var kär. åh. (och varför valde jag just denna bild? jo. 1: jag har en alienhand. 2: jag hade kärheten i hela mitt huvud när den togs.)

2009

17årsåldern bestod av händelse på händelse på händelse, utsparning av mitt hår och en hejdundrans halloween.

2010

jag just i denna dag.

den nittonde september (plus prag)

2010-09-19T17:27:00.005+02:00

det är den tredje söndagen i september. för fyra år sedan, på den tredje söndagen i september var det samma sak som idag som gällde. jag hoppas bara att denna söndag slutar på ett annat sätt än vad den gjorde förra gången.
jag är arton numera. jag får rösta numera. jag vet till och med (sen några timmar tillbaka) hur det känns att rösta numera. förra gången var jag bara 14 år. hade precis börjat åttan. hade problem med att gå igenom uppehållsrum utan att tänka på vad folk skulle kunna tänkas tänka om mig. var väl mest rädd för att de inte skulle tänka någonting alls. bara se rakt igenom mig. lägga märke till en portionssnus som satt fastklistrad på väggen som jag gick framför istället för att se att jag hade pärlor på mina skosnören.
haha. åh. högstadietiden.
i alla fall. vad jag minns från fyra år sedan, från valet för fyra år sedan... det är inte mycket. jag minns att vi var och pratade med vänsterpartiet i deras valstuga och att vi blev ilskna för att han som stod där vägrade svara på våra frågor om soptunnor i uppsala och nyare skolböcker. minns hur jag, elin, linnea, rebecka och louise slutade upp skrikandes åt varandra angående vad vi tyckte om kollektivtrafiken när vi egentligen bara skulle förtydliga vad vi skulle säga på debatten i skolan. minns att nya valresultat hela tiden rasade ut ur tv:n.
sen minns jag inte så mycket mer.
och idag, fyra år senare. är jag någonstans där igen. har inte samma uppehållsrumsproblem att slåss med. inte heller längre är jag helt utanför allting. på nåt underligt vis känns det som att min röst är den avgörande. ganska häftstiftigt.
här kommer i alla fall några till bilder från tjeckien:

nu ska jag försöka ge mig ut och fota. tror att det är årets sista dag då natten inte är längre än dagen. så. måste lagra lite solljus nu.