ett kedjehus!

jag är ensam hemma.
och wihuuuu jag älskar det frånvarande ljudet av en pipande tv och en musiklyssnande syster.
det är inte ofta jag är ensam hemma.
det är mera aldrig.

jag kanske borde bli busschaufför i alla fall föresten.
det är kul att åka buss.
det finns så många småtomtar att iakta.
det finns en som ser ut som en konstig lärarkandidat som vi hade i nian till exempel.
inte för att han är denne lärarkandidat då (jag såg nämligen den riktige lärarkandidaten utan för new yorker här om sistens. han var sig väldigt lik. och han tittade väldigt mycket på mig. men så klart glömde jag bort att säga hej.)
och det finns två mycket söta pojkar som såg väldigt besvärade ut när de satt bredvid varandra. besvärade och liksom ledsna på något sätt.
och det finns utrymme.
ah.
busschaufförhögskolan här kommer jag.

(hjälp föresten!! jag har ju nåt rättstavningsprogram och inte godkänner ord som riktige och sistens. men busschaufförhögskolan är visst helt okej. hum. äh. nu fick jag precis sms från en sverigeanländ linn. inte kan jag sitta här och placera bokstäver.)