karin boye

hej hej hej hej hej i månens dag.
jag är lite frustrerad. känner hur saker och ting mest glider ur mina händer. hur händelser inte blir händelser och hur min framtid inte blir som jag redan byggt upp den i mitt huvud. till och med sommarens mest seframemothet börjar kännas skakig. av en viss anledning. en anledning som jag inte tänker klä i ord och visa upp här.
annars så föll vintern ner igår igen. det började med några små papperssnöflingor i tidningen, ett på stående att det står här att det ska snöa idag, ha! och några små snösnöflingor utanför tidningen, utanför fönstret. snöflingor som sedan blev fler. och sedan våldsamt jättemånga.
nu ligger allihopa på marken här utanför mitt hus. vilket gör mig förbannad. i lördags kväll pekade jag glatt ner i ett dike och utbrast
TITTA, MARK!
nu känns det ungefär lika hopplöst som i julas.
förutom att det är mars då. det är lite plåster på såren. är i alla fall på rätt sida av vintern nu. om den har någon sida här.

jag hade tänk införskaffa mig ett jobb idag.
jag vet inte hur det går med det.
känner mig som sagt mest frustrerad. isch.
jaja.