brödsmulor

mäh!
jag anar mycket starkt att min blogg är döende för jag känner mig för tillfället väldigt opoetisk och okreativ. och väldigt ouppmärksammad. på de senaste... många inläggen... har jag fått noll kommentarer.
jag undrar bara? är det någon som läser?
eller borde jag lägga undan skrivandet och ta fram det om ett sisådär halvår när jag tror att folk har lust att läsa igen?

jag är dessutom lite rädd för tillfället. jag har en hemsk känsla att jag inte kommer komma någonvart här i livet. som att mina klasskamraters lata inställning till skolan kommer smitta av sig på mig och att jag kommer gå ut med fula betyg och inte har något annat val än att gå vaktmästarhögskolan och på grund av det kommer jag bli ledsen och seg och aldrig ta mig ifrån björklinge. utan sitta kvar här och som högst flytta till de förskräckliga lägenheterna här och gifta mig med någon ful björklingebo och skaffa tre snoriga ungar och grått grått begie begie HJÄLP.

och ursäkta för detta säkert elaka stycke. alla i min klass är inte lata. och även om de skulle vara det så är det en fin klass. jag passar nästan in i alla fall. och det är säkert fint att vara vaktmästare och de där förskräckliga lägenheterna kan säkert vara väldigt fina på insidan. och det finns fina björklingebor och även snoriga ungar kan vara fina ungar.
det är bara det att öh jag tycker jag kunde få lite mer medvind i vardagen. jag är trött och seg och har spenderat för mycket tid vid datorn idag.
blabla