ska bara ge mig in i min mapp "min poesi" och glo.
haha! där ser man! denna fyndiga text som jag oh ack var så stolt över. den har fallit i glömska så därför är den här och nu. avdammad och inte alls lika fin som jag en gång tyckte men si si beskåda:
Gitarr
Du sa
spela för mig
och jag spelade för brinnande livet
jag spelade tills sol blev måne
jag spelade tills måne blev sol
jag spelade från knopp till blomma
spelade tills stjärnorna ramlade ner
Men inget kunde hindra mig
jag spelade ju för dig
Jag spelade tills sommaren tog slut
tills vinterns kyla kom
spelade tills man kunde höra fågelns sång.
Jag spelade för dig
Jag sa
jag tänker aldrig sluta spela
aldrig.
Och jag spelade tills strängarna gick av
men det kunde inte hindra mig
Jag spelade tills dina ögon föll ihop
spelade för dig när du sov
Du sa
sluta aldrig spela
och jag lovade dig
att aldrig, aldrig sluta
Men tyvärr
mitt löfte gick inte att hålla
även om jag sa
att inte ens trasiga fingrar
skulle få mig att sluta
Så hade vi inte sagt någonting
om trasiga hjärtan
För nu har du haft sönder mitt
håhå och för er som undrar över rubriken så har jag förklaringen att jag lyssnar på Coldplay och jag tror att winamp börjar bli lite gammalt och gaggigt för det står nämligen att jag lyssnar på, ja just det
oCdllpya
mmm. jag gillar att tänka tillbaka på tvåtusensex och allt gullande på poeter.se. nu har alla prestationsångest eller pretantiöshetsöverskott. det är svårt att skriva poesi om man tänker för mycket. nämnde jag någonsing igår att jag håller på och sätter ihop en diktsamling med några andra på poeter.se? det är mycket spännande!
SvaraRadera