jag kan simma ändå

igårkvällen. åh. tack till björklingebussen och tack till fin vän. tack till uppsalas gator och till mackbacken mitt i natten. såhär alltså:
jag och rebecka hade hört det ryktas om live-musik på ekokaféet och tänkte att varför inte bege oss dit? vi bestämde oss för niobussen. som jag faktiskt inte behövde springa till ändå. bara gå väldigt snabbt. när jag stod där och väntade på bussen (efter att ha skrapat bort frosten från busstidtabellen för att kolla att bussen verkligen gick 21.05 eftersom det var så ekande tomt vid hållplatsen.) dök filip upp. vi babblade på om jagvetintevad. kom sedan fram till att jag, rebecka, filip och henrik kunde ju faktiskt slå ihop våra äventyr.
så. vi gick först till ekokaféet och glodde in. mötte upp två till från min skola på vägen. ekokaféet såg inte alltför lockande ut, så vi begav oss till pitchers istället. satt där och pratade strunt och ostrunt. skrattade. typ så.
kvällen slutade med att jag skrattade mig sista vägen hem (nerför mackbacken). glömde till och med bort att frysa om mina zebraben.

förresten. hur kan det komma sig att jag blir nostalgisk av att känna lukten av stekt korv? även om det nog var mer än ett år sen jag åt korv så tycker jag inte att någon nostalgi borde uppdaga sig. hm. min halvvegetarianhet fortsätter, på något vis.