ser dig snart

allra käraste bloggen.
jag känner att jag inte lämnar någon rättvisa kvar till mina inlägg här alls. allting de senaste veckorna har varit mer ihopkastat och sluddrigt än i vanliga fall.
det är tristigt.
här är i vilket fall sistaste avsnittet av julkalendern. även om det kommer en liten sak till lite senare. jag lyssnade på warning sign nyss och blev helt...
hm.
som att den prickade precis en känsla som jag stoppat undan och gömt av skam och drog fram den i ljuset från min skrivbordslampa och återupplivade den.
underligt.
och i morse vaknade jag och kände mig som för exakt ett år sedan. som att jag var på väg till ungdomens hus skateramp och som att jag kände doften av blöt fleecetröja.
humpf.
nejnu.
nu tänker jag spela machinarium och låtsas att jag är en liten robot.
i morgon ska jag armbågas på stan.
adjöken purjolöken.

eyeliner

hej hej hej.
jag är julfin och här är gårdagens avsnitt av julkalendern. det näst sista. joffan är duuuktig för hon har filmat allt.
jag lägger upp dagens avsnitt, sista avsnittet, senare. i morgon antagligen.
smaskig jul!

det är inte dan före dan före dan före dan före dan.

det är inte långt kvar.
nu har jag köpt alla julklappar.
så nu får julen komma den dagen som den tänkte från början.
god natt.

pang bom

här är gårdagens avsnitt av julkalendern.
jag hade tänkt försöka sammanfatta mig men jag kan inte ens skriva dagbok längre. och hur ska jag då kunna skriva någonting här där det faktiskt finns en risk att någon läser?
jag kan väl fatta mig kort och säga så att det finns alltför många människor i min omgivning som berör mig på olika starka sätt. både bra, dåliga, omtumlande, fnissiga, röriga och indiska.

med indiska menar jag färgglatt och glittrigt och varmt och goddoftande. åh. indien. där vill jag vara. trots fattigdomen, elefanten som var fastkedjan i trottoaren, de långa lillfingernaglarna*, den livsfarliga trafiken, indierna som envisades med att bada i vita kalsonger, indierna som ville ta kort på mig när jag precis hade kommit upp ur havet och var havig i hela huvudet, ståtoaletterna, det faktum att allting möglade på grund av fukten, myrorna i väggarna och trots att jag inte tål värme sådär jättebra.
jag vill dit. bo där. vara där. andas där. skratta där. bada där. leva där. känna såhär där.

* långa lillfingernaglar på indier är inte så mysigt förstår ni. en lång lillfingernagel på vänster hand används ofta till att skrapa rent i rumpan efter att man har varit på toaletten. det ni.

att lägga sin kind mot någon annans

hela min dator susar eftersom jag exporterar julkalender.
morgondagens avsnitt.

jag har varit på lidingö hos louisefiningen i helgen.
det har snöat och snöat.
och snöat lite mer.
jag har mest varit trött. antagligen på grund av svinissprutan som jag tog i fredags. mittemellan det snöiga och det trötta har jag känt mig glad också. och julmysande.
julaftornas afton är här om fyra dagar sådär. jag är inte klar med alla julklappar. men i morgon är det lov som står på min dagordning. ett lov som först och främst ska firas med pulkaåkning.
oj just det. jag måste ut i garaget och leta plast som man kan åka på. exakt nu.

rötter ska fyllas

läskigt.
jag fick en halv rotfyllning idag utan att jag ens visste om det.
jag som alltid har trott att rotfyllningar är stora allvarliga saker som man nästan behöver slås medvetslös för att få.
så var det inte.
jag fick kanske lite extra bedövning. det gjorde bara lite ont.
här är i alla fall dagens avsnitt av julkalendern. gårdagens bortgår på grund av joffans sömnbrist och mina febergrader.
men nu är allt bra igen.

gammelfar och frukvinna

nej nej nej.
min blogg känns oätlig och jag känner mig alltför instängd.
pappa har somnat i soffan. han på nyheterna har en kvinnoröst. folk i allmänhet verkar inte inse att barn inte väljer vad de tycker om utan att det väljs åt dem. en som gick på min förra skola roar sig med att ta bilder på sig själv men på alla bilder ser hon endast sorglig ut. passerade händelser vill inte vara passerade idag. helgen verkar lite skakig.
och allting det här irriterar mig.
så jag tror jag tänker gå och lägga mig snart.
i morgon tänker jag inte ha feber.
jag tänker gå till skolan.
jag tänker borra i en tand.
jag tänker filma julkalender.
jag tänker räkna matte.
jag tänker banne mig ge mig ut i snön även om jag redan missat allt snökaos med allt vad brutna armar och ben innebär.

snösnösnösnösnsönsönsönsönsönsönsösnösnsnsönsösnösns

och så har ni dagens avsnitt.
den som har någonmirakelkur mot feber är tvungen att skicka den.

socker

en dag för sent. jag vet. menmen :)

russinbullar

dramatiken flödar.
det gör inte mina tankar och ord. därför är det bara att trycka på play!

nåt för dem som väntar. och vågar.

ska nog lyssna på nåt för dem som väntar nu. med joakim bergs röst. annars så har dagen varit kolossal. på de flesta plan. jag har glidit fram på golv i strumpor och sprungit över gegga med klackskor. jag har nästan kastat wordtidningar på folk och pratat med dubbla boland känns det som. det är trevligt. det som var otrevligt var att jag hade matteprov efter som jag lyckades rusa till och lyckades osvara på några frågor på. men förhoppningsvis kommer det något slags lov snart. som har något med julen att göra.
till min räddning sådär.

glassglassglass

hey hey hey. jag har inget särskilt att skriva. eller. det har jag nog. men jag vill inte.
ikväll ska jag på bio!

som snö på vår uppfart

Först har ni här DAGENS avsnitt av julkalendern! jag springer så snyggt så ni helt enkelt inte får låta bli att titta.
för övrigt så var det inte snö på vår uppfart när jag kom hem idag. det var sågspån.

I remember that time when I would only read the back of cereal boxes

OJOJ. en dag sent. men här är gårdagens avsnitt! det femte!
nästa kommer ikväll :D
nu har jag ett historiaprov som kommer framkalla min död. det känns häftstiftigt.

(förresten såg jag regina igår och hon var vvvaaaaccckkkeeerrr. bilder och klipp kommer!)

some days aren't yours at all

jag har varit i borlänge i helgen och träffat ungen linn och hittat en ny tv-serie som jag tänker följa som besatt.
egentligen är denna tv-serie avsedd för de som går i sjuan tror jag. men det struntar jag lite i!
i morgon ska jag se regina spektor.
jag tror inte det finns någon i min omgivning som kan ha lyckats missa det.
nu är jag arg på en massa saker och en viss person så nu tänker jag sova så att det blir morgon snabbare.
morgon. måndag. regina spektor. ny vecka.
och sådärrrrrrrrrrr.

samson

åh jag drömde om lars winnerbäck i natt. jag är obotligt trött i hela kroppen. jag är lite rädd för en fransk kines.
trött.
jag är trött.

här är fjärde avsnittet av julkalendern innan jag somnar.

I keep my cards together with a blue rubber band

TREDJE AVSNITTET YES.

hej. jag har lyssnat på massor av vackra stämmor idag och jag har skrattat överdrivet jättemycket åt mitt blivande band djurvännerna. vi ska slå på slagverk med katter har vi tänkt oss.
nu luktar det pizza i mitt hus för varken mamma eller pappa är hemma så jag passar på att bara vara duglig på att värma pizza.
tjolahopp.

And I thought Oedipus

andra avsnittet! se och se och se.
nu är det alltför mycket natt för mig att sitta här och skriva. så det blir inga fler ord för och om idag.
nog gatt gov sott!

tattooing the stones with Cusses like cavemen - your mama was here

HELIGA KO!
här är vår julkalender.

I went flying outta my window, been caught doin it once or twice, but it feels so real nice

hej. tiden har inte stått still idag nej. klockan är redan halv tio och det finns fortfarande en hel hög med engelskagramatik som inte än lyckats ta sig in i mitt huvud.
jaja.
i morgon kommer första avsnittet av julkalendern! det får ni för allt i världen inte missa!
god natt

So we made our own computer out of macaroni pieces

hey hey hey. jag vill göra om på min blogg nu igen. jag blir aldrig nöjd. jag vill förstå mig på koder. får kanske ta och fråga någon smart människa på min skola.
hum

jag åker till stockholm idag. med rebecka och familj. vi ska på adventskonsert och förhoppningsvis ska jag lyckas få en glimt av louise också. jag håller tummarna och tårna för det.
nu måste jag klä på mig för jag vill inte gå omkring i stockholm i blott en onofftröja. nej.

I'm in love with your daughter

...
känner mig alldeles uääääaaaahhhh. alldeles obeskrivlig. det känns som att jag ska falla isär när jag tänker på passerade saker. samtidigt som det känns som att jag inte alls vill ha tillbaka dem och som att jag verkligen trivs i novembermörkret. som att jag vill gå ut på en lång promenad, bara gå och lägga mig, ringa alla möjliga tänkbara människor, skratta tills jag gråter, gråta bara för att, rosta mackor, prata om framtiden, titta på zack braff, sitta på mitt rum och dricka te för mig själv, ta fina bilder med webbkameran, träffa mina kusiner igen, bara sitta och glo och tänka, sjunga, dansa så att min golv knakar så där som det alltid gör, åka till borlänge, göra pannkakstårta, dra bort sminket från mina ögonfransar, måla clownmun på mig själv, plugga historia, ta reda på vad alla regina spektors låtar betyder, lyssna på musik jättehögt, rita höghus, redigera foton, testa alla mina kläder i olika kombinationer, titta på foton från när jag var liten och snorungig, pilla mig mellan tårna, skriva dagbok, bara lägga mig ner på min odammiga matta, börja sticka på de nedrans sockorna, skriva listor på vad jag kan köpa för julklappar, skriva listor på vad folk kan köpa till mig i julklapp, åka till mormor och morfar, ÅKATILLINDIEN, borsta tänderna, ta på mig väldigt konstiga och väldigt bekväma kläder, klä ut mig och
allt det här vill jag göra på en och samma gång.
känner mig både otroligt sprallig samtidigt som jag känner mig olidligt trött och matt.
åh.
inte för att det direkt är illa.
mest irriterande.
det liksom kryyyyper i kroppen. det kliar i nacken. det smakar uppätet i min mun.
jag vet vad jag egentligen vill.
jo. det vet jag.

ungefär en stund senare:
jag blev just medlem på tinypic.com. av en ganska okänd anledning. men de sa att jag inte var en elak robot. det känns ganska bra.
jag har också väldigt fulfina bilder på mig, syster och kusiner att ladda upp. wihuuu.

the boys and the girls watch each othter eat when they really just wanna watch each other sleep

jag lyssnar på regina spektor och tänker på systemkameror och vill att tiden ska gå fort samtidigt som jag inte vill bli av med den här mysiga längtande känslan.

min lördag är för tillfället morgonrockig, luggtrasslig och seg. men en sak vet jag: den kommer blomma ut och bli mycket vacker snart.
igår fyllde min mamma år.
ikväll kommer det ramla in gäster genom vår dörr.
gäster bestående av kusiner, mostrar, farmor, osv.
kusiner.

det var överdrivet läskigt megalängesen jag träffade mina kusiner.
de kanske har fått väldigt långt hår, långa ben och ... vad mer? rynkor tror jag inte att de har fått än i alla fall. hoppas jag inte.

(för övrigt tänker jag bara döpa mina titlar efter regina spektor texter kommande vecka. ni kan ju alltid få gissa låtar om ni vill!)

in her monumental arms

hej. känner mig lite kvällsgnällig. det var längesen jag kände mig så.
egentligen är det ganska bra att känna sig kvällsgnällig. som en kontrast. att det känns som en kontrast nu innebär att jag inte varit dagsgnällig idag. det är braoo.

annars så vill jag resa, flytta, åka bil långt bort, träffa främmande människor eller bara bo hos någon annan ett tag. min hemby är alltför lik en hemby och jag är lite trött på det.
MEEEEEEN.
i morgon kommer mina kusiner hit
på söndag åker jag till stockholm
på måndag om en vecka

SKA
JAG
SE
REGINA
SPEKTOR

inte ens svininfluensor eller hål i alla mina tänder ska kunna stoppa det.
så jag avslutar med veckans låt som ni kan lyssna er till sömns med
(och ignorera vad den handlar om, om ni vill kunna sova gott)

La PhotoCabine

utan minstaste lilla franska språkkunskap (förutom ne me quitte pas då) har jag lyckats fastna på bild med hjälp av ev digital fransk fotomaskin.
det ni!

fluuuuuuuu

sprutor, presenter, regn, halvtomma klassrum och luciasånger ekar i min passerade tid. jag tittar på scrubs och äter mackor.
här är imperfekt:

ögonhänge, umgänge, örhänge

jag undrar varför teknikern på min skola höll sin haka rakt upp i vädret när han log sitt underliga robotléende.
kommer nog få fortsätta undra. om jag går och frågar kommer han nog slänga en dörr i mitt ansikte. eller något slags datorgrejs som jag inte kan namnet på.
kan inte namnen på några datorgrejs alls. har hört talas om att det finns något som heter processor.
klockan visar att min kväll har runnit iväg. jag hoppas att min lilla höstdepression är lika långt borta i morgon som den varit idag. för vet ni vad! jag tycker inte om höstdepressioner.

en överlevnad

hej. igår var en arg dag. jag skrev tre inlägg tror jag men stängde sedan in dem alla någonstans eftersom de blev alldeles för. humpffuähhhh.
idag har jag överlevt mitt svenskatal.
därför är jag väldigt sprallig. onovembrigt sprallig.

ett två tre fyra

jag har lapat i mig sol idag.
och så har jag gjort om på min blogg
och pluggat lite för lite.
så därför ska jag skrika hej till min pm om syskonkärlek nu och hejdå till bloggen

hejdå!

ett ögonblick bortom

Du går med
försiktiga steg som om du skulle blunda
och gå i en trapp på
en och samma gång eller
som om du skulle ha en
kant att ramla ner för alldeles
runt hörnet

Du har blicken sådär
lagom bortom
horisonter och blekgula skåp
du har blicken inte
riktigt någonstans och den
fångar inte min den
fångar inte någons
du har kanske
händerna i fickorna eller så
har du dem utanför
de är i alla fall ganska still
gestikulerar inte i takt med ord som
flödar ut och flätar ihop en
berättelse

Jag har inte tänkt att slå dig
varken verbalt eller bildligt och
jag har inte tänkt att
håna dig kanske
inte ens tänkt att
prata med dig

__________________________________________

inom loppet av en kort liten stund ramlade en hel hög med ord ur mig. i denna ordning. jag är inte på ordordningsfixarhumör idag så de får vara som de vill nu. som vanligt: övertolka inte.

jag var riktigt cool som liten

mhm. sitter i mammas sticksiga jättefina ulltröja och tänker på ord. ord som inte riktigt tycks bli mina.
kände nu också hur någon liksom la två tyngder på mina ögonlock.
jag har kommit på en rubrik till nationella provet. till min pm alltså.
jag fick en penna gratis idag.
och nu tänker jag slänga saker som noter, pm och överkast i väggen och lägga mig ner och somna på en minut eller två.
hejsvej förgätmigej

sahara bor i öknen, hon gillar bara öken. hon brukar äta sand, ibland.

jag klev upp i morse och bakade scones. pang på sådär bara.
sen runt tio plingade det på min dörr och in kom mina frukostgäster.
vi har sysslat. och lyssnat lite på gamla inspelningar från när vi gick i sexan och låtsades vara trummande smurfar, astrid lindgrens själ eller kuratorer.
åh. den tiden var så rolig. allting var så främmande och så skrattframkallande.

fast tiden nu är inte så illa den heller!
tvärt om.
i och för sig har hela veckan varit väldigt mycket. känslor åt alla håll och händelser överallt hela tiden.
men. jo. på något sätt mår jag ändå bra.
har saker att göra. som inte alls vill göra sig själva. jag tror jag ska spela in någonting från vårat heltuffa band och ladda upp här. måste kolla med elin och linnea om jag får ladda upp deras låt sahara.

javisst

oj. har ingenting jag vill säga om dagen. men. här har ni tidernas vackraste nonsens!

en lögn bland många sanningar

det är roligt att mitt internet är för långsamt för att ladda upp filmer på youtube. och det är roligt att jag är ledig idag. och att jag har planerat julkalendern med joffan i flera timmar idag.
åh. den kommer blir bra!
(för er som inte vet så ska jag och joffan göra en julkalender. med ganska så korta små avsnitt. vi två kommer spela huvudrollerna och vi kommer ladda upp en avsnitt per dag! bland annat här på min blogg.)
igår var jag hos rebecka på kvällen och därav de fffina bilderna.
vi filmade snön också. men som sagt, youtube är för stort och häftigt för min skröpliga uppkoppling. så jag gör ett nytt försök i skolan i morgon.
nu ska jag snart ta mig utanför mitt hus för första gången idag. så jag måste slå lite på mina olockiga lockar och hitta koftor och tömma mina skor på grus.

kluns

humörsvängarna har fortsatt pryda min dag. jag har märkt att ledsamma saker gör mig mycket ledsnare än vanligt och att oledsamma saker gör mig mycket skrattigare än vanligt.
men i stort sett så har idag varit en bra dag.
en dag som jag inte alls hade velat missa.
jag har trasslat ut en del idag. sånt som legat långt ner i magen och långt bak i hjärnan och gjort sig påmint på dagar som dessa. det är väldigt bra. så bra att det tog ett tag innan det började sjunka in.
nu är klockan mycket och jag har brutit mot min egna häftstiftiga regel att jag ska gå och lägga mig senast halv tio. men jag är ledig i morgon. så det är inte så farligt.
jag har spenderat kvällen hos rebecka förresten. jag har fina bilder och en fin film.
nu har jag i och för sig mest trötthet. och borstade tänder. och en dag i morgon att ofylla.
mmmm.

ett stort huvud i ögonvrån. gulp.

okej. hej. jag vill rada upp svordomar och fulheter och sånt. jag är sådär humörsvängande idag. mhmh. vill inte riktigt vara det. ena stunden sitter jag och skrattar åt att vi har mattetest och andra sitter jag och nästan gråter över en klapp på ett ben.
tarvligt.
det är vad det är.
egentligen är det rättså bra just nu nu nu. även om jag har en undertryckt vrede som gnager inom mig.
jag drömde två mardrömmar i natt. den ena handlade om att jag och sara försökte snatta på H&M. det var som att vi gick i sömnen och gjorde det, för jag ville egentligen inte men kunde inte rå för det jag gjorde på något vis. det var mitt i natten och vi hade stannat kvar efter att h&m hade stängt. mitt i snatterierna, när de gick ganska så bra så hux flux kommer en tjock tant i mossgrön tröja och page in. hon ställer sig bakom disken och börjar spela musik jättehögt. samtidigt som jag och sara slänger oss åt varsitt håll för att gömma oss bakom varsin klädhög. jag ålar mig längst med golvet och samlar på mig damm. tills den tjocka tanten nästan kliver på mitt huvud och jag skriker med hela kroppen. världens illskrik. (haha. rättstavningsprogrammet vill ändra det till sillskrik)
då ser hon givetvis mig och ringer polisen.
sen fortsatte drömmen ett tag till. jag tog mig därifrån innan polisen kom men var väldigt väldigt rädd för att de skulle komma på mig att jag hade snattat. usch.

sen den andra drömmen är lite mer komisk. haha.
jag drömde att jag var i skolan och allt var frid och fröjd. då, från ingenstans, dyker en kille upp som går på min skola som jag tycker är lite obehaglig. han säger alltid hej till mig vid de mest underliga tillfällena (som när vi båda hade stått vid våra skåp typ fem minuter tittade han plötsligt på mig och sa "hej") och han säger det alltid med ett obehagligt tonfall. plus att han envisas med att stirra på mig. medans jag målmedvetet stirrar ner i golvet.
i vilket fall, jag drömde att han dök upp och började krama mig lite från sidan. eftersom jag tycker att han är en obehaglig prick tyckte jag att det var väldigt obehagligt med han kramandes mig. så jag försökte åma mig ur hans grepp lite försiktigt. men nej då. då kramade han mig hårdare. tills jag började typ skrika sluta och vifta med armarna. då släppte han mig. varpå jag sprang därifrån.
nu! tänker jag göra något vettigt. skriva klart en skivrecension och rita kanske. eller något.
wuiiiuuu

letit

hej där!
jag borde skicka viktiga sms eller läsa om gustav vasa. jag har valt bort båda delarna även om gustav vasa må vara viktig och även om dessa sms borde skickas.
jag tar det i morgon i stället.
för här får ni min helg i mer än tretusen ord:




1. joffan innan bion. lälälä :D
2&3. jag, elin, rebecka, lördagsnatten och ett övergångsställe

sysslor och tistlar. kanske.

jag är rädd för att min hårddisk ska bete sig som elins hårddisk och lägga sig ner på marken och dö. för att sedan kräva 5000 kronor (eller hur oändligt mycket det nu var) för att kanske börja leva igen. så just nu sitter pappa i rummet bortom hallen och svär. han svär för att
1. datormusen till den datorn inte fungerar
2. han måste använda den för att han ska bränna alla mina bilder som finns på min hårddisk
3. det är mycket bilder på min hårddisk. väldigt mycket och väldigt många gigabyte (något i stil med fyrtio...)

jag har lyssnat på kents nya skiva idag.
flera flera gånger.
samtidigt som jag har städat mitt rum, sagt till min syster att pannkakorna bör svalna innan man gör en pannkakstårta, ätit choklad, skrivit saker till word, läst i en gammal dagbok och ritat på mitt datorfodral.
kents nya skiva är lite svår. jag får inget grepp om det som rusar ut genom högtalarna. och jag menar rusar. det känns som att låtarna är väldigt korta, som att de tar slut innan jag hinner fastna för dem. det känns så fortfarande. fast jag lyssnat på skivan från pärm till pärm (så kan man inte säga) fem gånger kanske.
nu klickade jag på play igen.
en gång till kan väl inte skada.

igår var jag och joffan på bio. på Coco avant Chanel. audrey totou var väldigt vacker och hade väldigt vackra öron, väldigt vackert hår, väldigt vackra uttryck, väldigt vackra ögon och en väldigt vacker smalhet. det var nog egentligen hon som gjorde filmen bra. åh.
sen så satt vi på en bänk ett långt tag. och såg en vääääldigt snygg biografsansvarig gå förbi, och en väldigt underligt popcornsmugglare. popcornsmugglaren gick hela tiden förbi oss. han gick fram och tillbaka och visslade så det lät som att han sög på en blöt handduk. sedan började han gå in i salong nio. sedan kom han ut. han gick mot oss. smaskandes på popcorn.
detta upprepade sig gång på gång på gång.
det var väldigt underligt. och ruuligt.

jag vill ladda upp någon fin bild. men min dator är bildfattig. alla fyrtio GB befinner sig på min hårddisk.
hejdå!

jag såg det på din keyboard!

yo där!
jag har varit på genomfarten idag och insett att jag inte alls hör hemma där längre.
det underliga är att jag på ett sätt känner mig som för exakt ett år sedan... eller nej. inte exakt ett år sedan. lite mindre. men ändå. det är underligt. för om man skulle ta freja som var för ett år sen och ställa bredvid den freja som är nu så skulle skillnaden skrika. kanske inte så mycket till utseendet förutom någon centimeter på längden. och flera centimeter på håret (det börjar bli långt nu)
men om man skulle lysa igenom mig och se hur det såg ut inuti mig. hur tankarna i mitt huvud rörde sig, vad för minnen som flög omkring därinne. vad för uppror jag hade i min mage och vad för passerat som låg bakom mig och muttrade. ja då ni, då skriker skillnaden. den skriker och gormar och hoppar och syns väldigt mycket.
samtidigt som jag känner mig som att jag går i ettan igen och ja. jo. precis.
men det är såhär:
det har hänt VÄLDIGT mycket sen dess. vanligtvis brukar det inte hända så värst mycket intressant och sådär i mitt liv men det senaste året har händelserna och upplevelserna mest rasat ner på mig.

äh. jag kommer verkligen ingenstans. vet inte heller riktigt vart jag vill komma och vart jag är påväg. det finns lite för många ord om saker som jag inte kan skriva här. det som jag känner och tänker mest på just nu vill jag helt enkelt inte skriva här.
att jag känner mig söndersliten och trött är inget jag vill skriva om.
eller att min externa hårddisk är ungefär lika långsam som jag.

men! en annan sak kom jag just att tänka på. jag kände mig på något underligt sätt mycket större när jag gick i trean än vad jag gör nu. alltså den lilla trean när jag var nio år och precis hade gjort slut med min första pojkvän. haha. åh. det var så osorgligt och så bara på något vis. att vi gjorde slut alltså. det var inte ens jag som gjorde det själv. min kompis ringde honom och sa det. eller hur det nu var.
men i vilket fall... jag kände mig då så stor och stolt och modig och mallig och smart och duktig och ansvarstagande och allt sånt där som säkert vilken nioåring som helst kände. jag började vara ensam hemma när jag var nio år också. det var jättehemskt till en början men eftersom jag var så stor och duktig så klarade jag av det efter ett tag.
nu känner jag mig inte alls så där stor längre. visst. jag känner mig inte liten och helt bortkollrad. men världen har liksom växt. det är inte bara mina tre vänner som jag tycker om. inte bara de tjugoåtta personer i min klass som jag känner i hela världen. inte bara min familj som jag träffar på helgerna. det är inte timmar efter timmar som man kan fylla med helt onödiga helt odödliga helt ojobbiga saker längre.
det är någon minut här och där.
ansikten över allt.
nya händer att skaka hela tiden.
leenden att le och vinkningar att vinka.
det är bussar och kilometer som bara fort fort rusar förbi utanför rutan. det är skolan. och det är inte bara min klass i hela världen. det är, mer. mycket mer.
på många sätt mycket bättre.
på många sätt så mycket bättre.
och i detta eviga virrvarr av ord, ansikten, åsikter, skratt, människor, tårar, armar, strumpbyxor, kladdkakor, genomfarter, matsalar, toalettväggar, tepåsar, bussäten, vantar, gator och åter igen människor står jag. jag står eller går eller sover eller skrattar eller gråter och jag lever. jag suger åt mig de allra flesta intryck och nej. jag passar inte in på genomfarten längre. jag går inte i ettan längre och är inte heller längre rädd för att vara ensam längre.
jag är sjutton år. har längre hår. och om möjligt ännu fler tankar i mitt huvud.

att fläta fingrar

jag sitter i min gammelrosa fleecetröja och lyssnar på p3.
och tänker lite på förflutna saker. och lite på fnissförälskelser. dessa fnissförälskelser som sedan alltid tycks bli till någonting jobbigt. jag är där just nu. på gränsen mellan det fnissiga och det jobbiga och jag kan inte bestämma mig för vart jag ska placera mina fötter. eller okej. bestämt mig har jag väl redan gjort. det jobbiga är ingenting som jag vill ha. men det är svårt att hålla tillbaka stegen. det är svårt när det liksom blåser och stormar från det fnissiga, när det blåsiga tar tag i mina svaga ben.
för jag kan inte stå här och trampa hela mitt liv. det blir jobbigt på sitt sätt det med. men jag skulle vilja möblera om. riva och bygga upp igen. ändra på förhållandena för att sedan fläta.

falling slowly

först en liten snabb bildsammanfattning av lite av det som hände när jag var väldigt dålig på att sätta mig ner framför min blogg:

kortfilmsfestival.


hannah, hugos, lunchtallrik, lassi och höstlov.

hösten.


jag känner det som att någon har klamrat sig fast på mina armar och hänger där och är tung. känner det som att någon har hittat mina ögonfransar som en hängmatta för att lägga sig där och vila en stund. som att någon tagit all min luft och andats upp den och som att jag måste kämpa lite för att hitta ny.

ja. jag är trött. jag är sömnig och jag är gäspig.
och jag har inte några direkta vettigheter att tala om. tröttheten blockerar lite. men det är någonting med den här trötta känslan som jag tycker om. hur allting går lite långsammare och hur andetagen som jag tungt lyckas andas smakar ganska gott. jag skulle vilja ta med mig mitt täcke i famnen, ner för trappen, med sikte på soffan och lägga mig där med mina trötta ögon och låte dem vila på Once.
den filmen är fin. den är riktigt strålande och glittrande och glänsande och sådär nynnande. ett nynnande som går igenom det mesta.

en annan sak också innan jag slänger mig på luren och hoppas att telefonsignalerna till hannah tutar lite långsammare.
jag beundrar smarta människor. i alla fall smarta människor som lyckas vara smarta utan att använda smartheten till skryt.

Hösttröst! (höstfilmen alltså!!!)

woah.
älska den. älska låten. älska mig.

"saltgurka uppochner är ganska trevligt"

häj där.
min helg har varit massiv.
det har hänt så mycket.
det var maskerad á la halloween igår.
jag pratade så mycket.
jag skuttade så mycket.
allting var så mycket.

jag hade det väldigt bra.
men det känns som att det har hänt lite för mycket på en och samma kväll för att jag ska kunna ge det en rättvis chans överhuvudtaget.
jag hade kul.
vi stannar där.

det är ett hav

åh. kryssningen var så kul.
här är en av de alla roliga sakerna vi gjorde.
höstfilmen kommer SNART. jag lovar. åh.

bah

äh. filmen är klar. vilket känns BRA.
men det funkar inte att ladda upp den någonstans.
så nu tänker jag gå till elin i stället.
men ni får filmen senare. det lovar jag!

fisinlägg

OKEJ.
det går inte alls bra detta.
inte på något sätt.
jag är arg.
sånt är tråkigt att höra.
jag tror premiere pro har slutat fungera för alltid och när jag blir stadsminister ska jag SLAKTA formatet mpeg4.
sådetså

spik

små korta fjuttiga fisinlägg är det enda jag verkar åstadkomma idag.
premiere pro är elakt.
vill inte alls att jag ska göra en höstfilm.

munspela mig hit och munspela mig dit.

jag har gått omkring med en kanin på huvudet hela dagen så min lugg har försvunnit och jag har fått en förskräcklig mittbena.
jag ska snart göra en liten höstvideo.
men först måste jag duscha fram min lugg igen.

jag har en katt som spyr på fönsterbleck och ett vemod i min mage

en gammal bild

igårkväll var en sån himla trevlig och ypperlig kväll.
jag, linnea, elin, louise och rebecka placerade oss i mitt dammiga rum och pratade strunt och pratade vett och skrattade oss trötta och kliade oss sedan i ögonen av trötthet.
jag hade nästan glömt hur fint vi fem har det tillsammans. det var så länge sen.
sen idag knöt det sig i min mage när jag kom att tänka på framtiden. för även om det ofta känns som att jag lever för att bege mig ut i världen och sätta mina fötter på nya ställen så finns det ett litet bekymmer med det.
människorna.
vännerna.
dessa fyra personer.

avstånd är avstånd. även om internet fyller 40 år idag och även om ett brev går ganska fort att posta.

en slisk hit en slisk dit

jag sov till halv tolv.
det var väldigt längesen jag sov så länge. väldigt längesen jag kunde tillåta mig själv att somna om igen efter att ha vaknat runt sju (av saras väckarklocka) och runt nio (av en ambulans. på min gata. undrar egentligen vad som har hänt. ska nog ta mig en titt på unt om det står nåt där. äh. det gjorde det inte. ingenting annat än om någon stackars busschaufför som blivit attackerad av några ungdomar. hoppas det var någon som skulle föda barn. inga hjärtattacker eller andra problem.)
sedan tittade jag på across the universe som just idag är min favoritfilm. jag satt och fällde en tår till nästan varje beatleslåt och
ja, jag tänkte på saker som jag egentligen inte riktigt vill tänka på. det är underligt hur mina känslor och tankar har lyckats fastna så bra i I've just seen a face till exempel.

och sen har jag pratar lite i telefon.
och inte gjort någonting mer alls.
det känns skönt. jag har behövt detta ganska länge nu.
så som jag behöver någon annans huvud att placera alla mina tankar i.

Och nu så fungerar bildupladdningen ungefär. så här är det suddiga, galna och det glada från kryssningen!

jag och joffan med stockholmskvällen i bakgrunden.

vi blåste omkring väldigt mycket uppe på däck.

jag och amanda delade hytt och skrattade mest hela tiden.


sen gjorde vi oss säxiga inför pensionärsdisco!!!!!!!!!


Den omtalade slisken! en väldigt dålig bild. hans sliskighet går liksom inte riktigt fram.

och ja. vi var lite trötta dagen efter. tittade mest på tv i hytten.
och sen var vi med på en musikfrågesport.

på frågesporten blev emma lite arg på mig... för att jag skrev "älskar dig jacob" på hennes lapp med hennes namn på innan jag lämnade den till jacob. Jacob är även känd som slisken.
det var allt för mig för stunden.
klart slut varulvstjut.

vipsgrädde

jag förbereder min mage för våffelkalas genom att äta bäryoghurt med knapriga flingor.
bilduppladdningen vill fortfarande inte fungera.
snart blir det arga mejl till både blogger och facebook.
hejdå.

and all you want is friends

det har hänt så mycket de senaste åren, månaderna och dagarna.
det är så det känns i alla fall. som att de senaste fjuttiga veckorna har omformat sig till långa år fulla av människor, ansikten, ord, händelser och skratt. och filmer förstås.
det finns så många bilder jag inte laddat upp än. och så många händelser som jag inte skrivit ner.

därför tänker jag nu göra mig ett litet försök. och jag tänker börja i fel ände. och börja med det som hände mest nyssast.
alltså kryssningen.
igår runt klockan sex avgick våran jättestora färja med elva våningar och massvis med hytter. jag åkte med emma, amanda, joffan och emmas mamma och christer. det var kuuuul. och underligt. kändes som en helt annan värld. en ganska instängd värld med väldigt mycket pensionärer och väldigt mycket gula heltäckningsmattor.
och så fanns det en slisk där. som vi tyckte jättemycket om.

DOCK så får ni vänta lite till på bilderna. blogspot vill inte lyda mig i denna natt.
men nu vet ni att bilder är på väg och att filmfestivalen är slut och att jag återigen skriver här.
godnatt!

bortförklaring

jag vet
att det har gapat väldigt tomt på allting här på sistone
att jag är dålig på att läsa andras bloggar för tillfället
att till och med min facebook saknar dessa eviga statusuppdateringar
att jag är lite dålig på att svara på sms.

men jag har en bortförklaring. en i form av filmfestival.
det är en ganska trevlig en.
även om jag träffat på lite läskigheter.
en annan bortförklaring är att jag tappat orden och bokstäverna för tillfället. och att den tid jag trots allt har spenderar jag på att sova.
ni får glömma bort mig, för stunden. för för stunden är det inte så mycket som mina fingartoppar kommer slå fram ur tangentbordet. för stunden vill inte min hjärna fungera på bloggstadiet.
men jag återkommer.
både till min blogg och till era.
så glöm inte bort mig på lång sikt.
(lång sikt med meningen av en vecka.. typ.)

med stegen mot ytterdörren

det är rättså bra nu.

joakim berg (eller numera knet bred) sjunger så lägg dig ner och sov lilla syster ur mina högtalare.
jag sjunger också så lägg dig ner och sov lilla syster.
och vintern kommer inte bli så förfärligt kall. eftersom den kommer fyllas av finheter.
filmfestivalen är snart här och nästa vecka kommer jag vara helt jätteupptagen med att sälja biljetter.

jag kan inte riktigt folmulera mig.
det är ett lite bra tecken egentligen.
jag har helt enkelt inte alltför många bekymmer att sätta ord på.

finn ett fint fel

FOTNOT:
detta inlägg presenterades av rebecka och hennes fabulösa sax.
(och det faktum att ett år går väldigt fort för mig men inte för alla andra.)

Rock out like it's raining outside and you've got a girl to run through it with

igår blev jag kär.
i en man från usa med ganska lite hår på huvudet och ganska mycket fina ord. väldigt mycket fina ord faktiskt. nu ska jag snart ge mig ut utanför mitt fönster.
jag har inte ens stuckit ut näsan i den tidiga vintern idag. jag har bara suttit hemma och tittat på bilder hela dagen. bilder som jag ska framkalla.
och sen nu har jag smält maten genom att klistra ihop bilder i photoshop. det är ett bra tidsfördriv. tydligen. för nu har jag lite bråttom till rebecka.

det ser ut som ett hav.

hej. jag hittade nåt gammalt och la ihop det till nåt levande.
det är rättvik. jag hade pannlugg och gula jeans.
och jag minns fortfarande vad det var för krig i min mage.

30 augusti. (inte alls en månad för sent...)

Hej och hallå.
jag har tagit en paus från alla äckliga årtal och trista diftonger. det är svenskaprov a la språkhistoria i morgon. och jag vill inte riktigt.
mitt kalas igår blev väldigt lyckat! bilderna är dock fortfarande instängda i min kamera. men jag tänkte att jag kan ladda upp de väldigt ålderdomliga bilderna från min födelsedag, när jag var hos joffan och åt pärontårta.

FFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFF

hej.

jag använder google chrome, kammar mitt hår åt fel håll, letar byxor i mina föräldrars garderober och väntar på att linn ska komma hit.

väntar lite på att klockan ska bli sju också.

ganska mycket faktiskt.

för då börjar mitt F-kalas.

som kommer innehålla följande:


Elin och Linnea som en gång såg ut så här.


Linn som jag inte hittade en enda konstig bild på.


Rebecka som alltid ser ut såhär.


Louise och Freja som en gång var förträffligt snygga i sjön.

nu måste jag fixa mer.
hejdå blodpuddigssufflémarsipan