tisdag

nu är vi tre!!!




det är inte
på riktigt som räknas det
är hur mycket
man har
att säga

ett avstånd
en viskning
ett andetag
en vind

jag hör
inte du
hör inte
heller det
drar i hörnen snart
går vi sönder
hust
och pust
frost
och imma
vi ser
ingenting men det
gör mycket
känns mycket
i alla
fall
hela
tiden

jag vet inte om jag får kalla detta poesi eller något annat som låter genomtänkt och övertänkt. jag hade lust att slänga ihop lite ord. så jag slängde ihop lite ord. inget speciellt med det.
något som däremot är speciellt är att jag köpt ett par solgula ägggulagula maskrosgula jeans idag. jag har ökat i tre storlekar sedan åttan. men tjuhu vad gör det? jag är på nåt sätt lite som då.

5 kommentarer:

  1. Det behövs inte kallas poesi, jag kallar det fint i alla fall. Hej gula jeans :)

    SvaraRadera
  2. Joakim:
    wie wie, tack! :D
    och gula jeans jaaaaa! <3

    SvaraRadera
  3. finaste bildennnnnnnnnnnnnnnnnnn<3

    SvaraRadera
  4. Tack:) Fin bild själv. Och fin poesi.<3

    SvaraRadera